- Project Runeberg -  Svensk byggnadskonst 1530-1760 /
174

(1904) [MARC] Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

delar ännu väsentligen bär den karolinska tidens prägel. I dessa framträda den
klassiska senrenässansens drag, pilasterställningarna de kraftiga fönsterinfattningarna
och portalerna, de lågspetsiga eller segmentformiga frontonerna; bland
prydnadsmotiven förekomma nu ofta blomster- och fruktfestonen. Taken äro i allmänhet
höga, med eller utan afsats. Indelningen är mera omsorgsfull och genomtänkt
med olika rum för olika ändamål, trapporna ofta rymliga och monumentala.
Byggnaden är gärna försedd med flyglar, gård och trädgård. Af det inre återstår
med undantag af förstugor och trapphus icke så synnerligen mycket i sitt
ursprungliga skick. I hufvudsak har inredningen och dekorationen i stadspalatsen
varit af samma karaktär som den vi lärt känna i slotten och herresätena på
landet. Dahlbergs Suecia återgifver ett antal af de mera betydande stockholmska
privatbyggnaderna från denna tid, Bondeska, Bååtska, Wrangelska, Flemingska
palatsen m. fl. Jämte dessa förtjäna äfven att nämnas åtskilliga borgerliga hus,
såsom n:r 20, 36, 40 vid Skeppsbron, det förstnämnda (bild 108) af N. Tessin d. ä.
byggdt för egen räkning, samt några senare utförda adelspalats och förstadshus,
»malmgårdar», utmärkta för monumental hållning och ädla detaljer. Ett exempel
härå utgör Hornska palatset, nu Maria sjukhus (bild 106).

*



Axel Oxenstiernas hus vid Storkyrkobrinken (se plansch), i hörnet af
kungliga slottets yttre borggård, är ett af de äldre om icke det äldsta af den nya
periodens byggnader. När grunden lades, är ej bekant, förmodligen på 1640-talet.
Vid Axel Oxenstiernas död den 28 aug. 1654 har det varit under tak. Såsom den
konstnärlige upphofsmannen nämnes Nikodemus Tessin d. ä. Uppgiften är sannolik;
Tessin, som ju hade biträdt rikskansleren vid byggandet af Fiholm och Tidö, gjort
förslag till en byggnad vid Alsike (Krusenberg), stod i hög ynnest hos denne,
brefväxlar med honom 1640—1652 och anbefalles af honom till att utföra
Riddarhuset. — Erinras bör dock, att Tessin 1651 anträdde en studieresa till utlandet,
hvarifrån han återkom före 30 juli 1653. I februari 1652 skrifver han ett bref
till rikskansleren från Rom. — För Tessin talar också öfverensstämmelsen med det
af honom senare byggda riksbankshuset i fråga om fasaddispositionen.
Detaljerna i det Oxenstiernska huset erinra däremot ej om Tessins andra arbeten;
möjligen äro de påverkade af det samtidigt pågående riddarhusbygget.

Huset torde hafva varit ämnadt att bli större. Å en af N. Tessin d. y.
komponerad plan för ordnande af Stockholms slotts yttre borggård, ingår det
som södra flygeln i en stor med slottets västra länga parallell byggnad, hvilken
var afsedd att inrymma hofrättens lokaler.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:50:33 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenbygg/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free