Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grundplanen utgör en något sned rektangel med fem fönster å den södra
fasaden mot Storkyrkobrinken, tre å den östra. Indelningen af det inre med de
två, ursprungligen tre halfvåningarna (den öfversta under takfoten är rifven) har
undergått många förändringar. Huset har dock ännu kvar en gammaldags karaktär
med en smal korridorlik förstuga af den under vasatidens förra hälft härskande
typen, med små nätta stjärnhvalf och vid inre ändan en enkel trappa, som leder
upp till våningarna.
Det yttre har tämligen väl bibehållit sitt ursprungliga utseende med
undantag af det äldre höga och branta taket med en fronton åt söder och en åt öster
samt den öfre mezzaninen under takfoten, hvilka försvunnit genom senare
ombyggnader. Vertikalindelning saknas, och byggnaden visar sig i detta afseende
påverkad af den romerska skolan, väl närmast af Vignola. Horisontalindelningen
åstadkommes genom en enda gördelgesims öfver bottenvåningens mezzanin.
Uppåt afslutades byggnaden ursprungligen med en rikt utsirad fris, samt däröfver en
starkt framspringande takgesims på konsoler (jfr Dahlbergs Suecia). Ofvan denna
höjde sig de förut omtalade låga frontonerna med reliefornering.
Synnerligen rikt utvecklad är fönsterarkitekturen, som påminner i sina
detaljer och i ensemblen om äldre genuesiska förebilder (Galeazzo Alessi († 1572):
Villa Scassi). Formerna äro dock tunga och massiva, proportionerna i allmänhet
något för undersätsiga. — Den rusticerade bottenvåningen har enkla
fönsteromramningar. Första våningens fönster omgifvas af pilastrar med segmentkrön, den
följande halfvåningens massiva karmar äro prydda med droppar i dorisk stil. I öfre
våningen afslutas fönstren med tresidiga gafvelkrön. Den i senare tid försvunna
halfvåningen under takfoten hade liggande ovala fönster, sådana de återfinnas i
Scamozzis och Alessis byggnader. Öfver samtliga fönsterkrön äro som prydnader
anbragta riksäpplen, hänsyftningar på byggherrens egenskap af rikskansler. I stället
för med vaser pryddes frontonerna och det höga likaledes försvunna valmtaket
med en sammanställning af riksäpplet och Oxenstierna-vapnet, den behornade
oxpannan; mellan takfrisens fönster såg man rikskanslerens och hans gemåls initialer,
A. O. och A(nna) Å(kesdotter) B(ååt). Alltsammans har ett sammanträngdt,
undersätsigt tycke, beroende måhända till någon del på den utförande
stenhuggarens sätt att arbeta. Det har karaktären af en lokaliserad öfversättning af söderns
smäckrare, elegantare former, en analogi till de samtida försöken att i poesien
upptaga de italienska och latinska versformerna.
På någon direkt inverkan af genuesiska förebilder torde man knappast
kunna tänka. Men den kan hafva förmedlats genom bekantskapen med P. P.
Rubens’ bekanta verk »Palazzi di Genova», som utkom i Antwerpen 1622.
Tämligen tydligt är också, att något sammanhang råder mellan rikskanslerens
nybyggnad och det pågående riddarhusbygget. Fönsterarkitekturen i de öfre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
