Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
våningarna företer stor likhet, och den blir ännu mer iögonfallande, då man erinrar sig
att enligt Vingboons förslag till riddarhuset en mezzanin såsom det skett på Axel
Oxenstiernas hus, skulle inskjutas mellan de båda våningarna. — Inom Nikodemus
Tessin d. ä:s produktion betecknar huset öfvergången från en äldre riktning till
den senklassiska.
Efter rikskanslerens död uthyrd till banken (till 1680) blef byggnaden på
1740-talet inköpt af kronan och använd för olika ändamål. För närvarande
disponeras den af Statistiska centralbyrån.
Bondeska palatset, nuvarande Rådhuset (se plansch). En ännu ståtligare
och mera genomförd byggnad var det palats, som dåvarande riksrådet, sedermera
riksskattmästaren Gustaf Bonde 1656 lät uppföra åt sig i staden mellan broarna, i
omedelbar närhet af det under byggnad stående Riddarhuset, för hvilket han
någon tid var byggnadschef. Äfven arkitekten var för båda byggnaderna gemensam,
nämligen Jean de la Vallée, som här åstadkommit sitt förnämsta och
själfständigaste arbete.
Byggnadshistoriens detaljer äro ej kända. Vid byggherrens död, 1667,
torde palatset dock hafva varit i det närmaste färdigt, då han i sitt 1666
upprättade testamente bestämde, att det skulle disponeras af hans änka. Det
stannade i släkten till 1730, då det inköptes af Stockholms stad, som sedan dess
användt byggnaden som rådhus. Det har sedermera härjats af en förödande
eldsvåda (19 dec. 1753) men återställts, ehuru med betydande förändringar, särskildt
af hela takanordningen, samt till- och påbyggts.
I sitt ursprungliga skick, sådan den finnes återgifven i Dahlbergs
Suecia å de tvenne planscherna, var det en utomordentligt ståtlig byggnad, om
också med en viss tyngd i proportionerna. Detta beror på väggarnas ringa höjd
i jämförelse med den höga takresningen, på det ringa afståndet från öfre
fönsterposten till takfoten, drag som återkomma i andra byggnader af Jean de la
Vallée. — Grundplanen har en viss likhet med de gamla herrgårdarnas
(Mälsåker, Eriksberg). Hufvudbyggnaden, en kort och djup, nästan kvadratisk
rektangel med en liten ljusgård i midten, omgifves af fyra föga framskjutande
hörnpaviljonger. Från dessa framspringa mot norr och mot söder fyra lägre flyglar,
som likaledes sluta i paviljonger, ursprungligen kvadratiska, och omsluta två
rektangulära gårdar, en på hvardera sidan af hufvudbyggnaden. Grundplanen får
därigenom formen af ett latinskt H. Samtliga dessa åtta hörnpaviljonger voro
täckta af kupoler, de större med lanterniner, de mindre krönta med vaser. Vid
basen omgåfvos kupolerna af attikaliknande balustrader med höga pyramider i
hörnen eller de ur byggherrens vapensköld hämtade »brinnande bergen». Mellan
kupolerna höjde sig det branta, ansenliga taket öfver hufvudbyggnaden, afbrutet af
frontispiser å fasaderna samt öfverst krönt med en genombruten takbalustrad med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
