Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fasadens öfre smalare och nedre bredare del utfyllas efter italiensk sed af voluter,
som här äro starkt utbildade och liksom gaflarna uppbära små akroterier i form
af vaser eller obelisker. Fönstren äro insatta mellan pilastrarna, ett större nedtill
och däröfver en mezzanin.
Det inre (se plansch) verkar mäktigt och lugnt öfverskådligt med sin
frånvaro af alla skymmande kolonner eller pelare. Väggarna äro indelade genom
parställda joniska pilastrar, som uppbära ett kraftigt entablement med tandsnitt och
starkt framspringande gesims, sammanhållande det hela. Ofvan denna vidtaga
tunnhvalfven, indelade genom gördlar, samt öfver midtrummet ett vidt och högt
krysshvalf i stället för den kupol med tambur, som man här haft anledning att
vänta och som borde hafva utgjort den följdriktiga afslutningen af det hela. Till
verkan af det inre bidraga också de läktare, som hvilande på korintiska kolonner
upptaga de norra, södra och västra korsarmarna. — Det å planschen synliga altaret
är ett verk från början af 1700-talet, predikstolen däremot härstammar från den
gamla slopade stadskyrkan.
Byggnadens kyrkliga karaktär är visserligen ej synnerligen starkt
framträdande, men en om sitt mål och sina medel medveten konst möter oss i de
stränga, regelbundna formerna. Det inre saknar hvarje målad dekoration, och dess
imponerande verkan beror helt och hållet på delarnas systematiska och
följdriktiga anordning, är af rent arkitektonisk art. Kalmar domkyrka är ett talande
uttryck af sin tids allvarliga, manliga väsen.
Lars Kaggs grafkapell vid Floda kyrka. Den lilla medeltidskyrkan vid
Floda i Södermanland, bekant för sina sengotiska hvalfmålningar, utvidgades
omkring år 1640 till en tvåskeppig kyrka, i det att, likasom vid Tyska kyrkan i
Stockholm, den södra väggen genombröts och ett nytt skepp här tillbyggdes. Å östra
gafveln och öfver kyrkans hela bredd uppfördes här efter fältmarskalken Kaggs
död 1661, af hans »moestissima vidua», fru Agneta Ribbing, det präktiga
grafkapell, där de båda makarne hvila (se plansch).
Detta kapell, hvilket bland flera dylika samtida byggnader, såsom Soopska
grafkapellet i Askersund, Bjelkenstiernska i Österhanninge, Erik Dahlbergs i
Turinge, här blifvit valdt såsom exempel, bär å det yttre årtalet 1666.
Grundplanen är rektangulär, och kapellet öppnar sig genom tvenne bågar åt kyrkan.
De tre öfriga sidorna äro i det yttre indelade medelst doriska pilastrar och
genombrytas af fyra och fyra fönster i två rader öfver hvarandra. Uppåt afslutas de
med låga antikiserande gaflar med akroterier i form af urnor. Väggfälten i
hörnen prydas med hängande trofégrupper och tympanonfälten med
vapensköldar och ornament, allt i hög relief. Det hela täckes af en låg kupol med
lanternin. Materialet, rödt tegel med huggen naturlig sten för de dekorativa
delarna, var ursprungligen synligt men är nu öfverputsadt. Den kraftiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
