Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kyrkliga inredningsföremål och grafmonument.
Den karolinska perioden utmärker sig genom ett lifligt, ej sällan rentaf
skrytsamt nit i fråga om kyrkornas utstyrsel och prydande. Ej allenast
domkyrkorna och de större stadskyrkorna utan äfven de mera betydande patronats- och
sockenkyrkorna, synnerligast i mälarprovinserna, blefvo utrustade med altaren,
predikstolar och andra småarkitekturens verk, med grafvårdar och epitafier öfver
de förnäma herrskapen samt med paramenter, ljusstakar, sorgfanor och rikt
snidade vapensköldar. Större delen af landets kyrkor bära ännu i dag hvad den
inre utstyrseln beträffar en prägel från 1600-talets senare hälft. Exempel på denna
konst finna vi å de planscher, som framställa det inre af domkyrkan i Kalmar, af
Katarinakyrkan, Tyska kyrkan, Storkyrkan och slottskapellet i Stockholm.
Altarprydnaden i Storkyrkan (se plansch), skänkt af fru Margareta Skute
år 1654, till minne af hennes två år förut aflidne gemål, diplomaten Johan Adler
Salvius, visar ännu den äldre typen af ett skåp med flygeldörrar och inställda
reliefbilder. Materialet är svart trä med silfver för de ornamentala och figurala
delarna, hvilka utförts under medverkan af den i Stockholm verksamme
holländaren Johan van de Veide.
Kalmar domkyrkas altare (se plansch) är af den yngre, af italienska
förebilder (Gesù) påverkade barocktypen: en stor tafla med målning eller reliefbild,
omramad af en pompös arkitektur med kolonner, förkroppningar och en klufven
gafvel samt allegoriska figurer och dylikt. Kalmaraltaret utfördes 1712 på beställning
af köpmannen G. Zaltzau och hans gemål Kristina Witte. Af samma typ är altaret
i slottskapellet å Stockholms slott (se plansch). En ännu rikare och praktfullare
anordning företedde den efter den stora branden 1702 uppsatta altarprydnaden i
Uppsala domkyrka, utförd af bildhuggaren Burckardt Precht efter ritning af
Nikodemus Tessin d. y. Vid kyrkans restaurering år 1893 föll den dock tyvärr
ett offer för en missriktad sträfvan efter stilenlighet och ersattes med ett
oansenligt arbete i modern gotik.
Predikstolarnas allmänna anordning är i det stora hela densamma som
under föregående tider, ehuru de prydas enligt de nya dekorationsprinciperna. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
