Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 198 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Rom. Rikast gestaltar sig västfasaden (se plansch) med motiv påminnande om
Carlo Fontana och den senromerska arkitekturen. I de lägre flyglarna återfinnes
norra fasadens allmänna anordning.

Bild 114. Snidad fyllning, Stockholms slott.

Några år framåt fortsattes byggnadsarbetet utan afbrott enligt den
fastställda planen, men redan år 1700, vid början af det stora nordiska kriget, klagar
Tessin öfver brist på penningar. År 1704 är dock grunden rundt omkring den
stora borggården såväl å inre som å yttre sidan färdiglagd, borggården jämnad
och afröjd, med undantag af ruinerna efter tornet »Tre kronor»; platsen utanför
slottet åt söder och öster är ordnad,
likaså den norra uppfartsvägen, där
de ännu befintliga bronslejonen äro
uppställda och omtalas göra »god
effekt».

Den 3 april 1707 anmäler
arkitekten i ett bref till konungen,
att de östra och södra längorna
blifvit uppmurade till och med första
våningen, under det man på västra
sidan är sysselsatt med
stenhuggeriarbeten, sannolikt för sockeln. Inåt
borggården hade den östra längan
uppnått en och en half vånings höjd,
den södra en våning, under det att
den västra först något senare skulle
uppmuras.

Längre kom heller icke
byggnaden under Tessins lifstid. Årtalet
1708 i muren vid sydvästra hörnet
betecknar sannolikt den tidpunkt,
då arbetet helt och hållet
upphörde. — Följde så slaget vid Poltava och konungens årslånga vistelse i
Turkiet. Med rörande ifver och okuflig ihärdighet fasthåller arkitekten vid sin
plan och försöker genom talrika skrifvelser och memorial att härför intressera
konungen. Den 1 februari 1712 afsänder han ritningar (kopparstick?),
framställande de tilltänkta lägre sidoflyglarna. »Die Façiate nach Nordermalm hat
Ihro Maj: gesehen, aber nicht mit den Flügeln: einer nach der See ist zu
Bibliothek, der andere für das Kammer-Kollegium abgesehen.»

Det dröjde likväl tjugu år, innan slottsbygget åter upptogs; år 1720, alltså
knappt två år efter Karl XII:s död, började man dock tänka på arbetets fortsättande,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>