Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gluggar. För öfrigt har huset hvarken fönster eller eldstad. En prydlig vindflöjel
kröner takåsen.
Ornässtugan (se plansch). En annan byggnadstyp, härbärget eller gästhuset,
företrädes af Ornässtugan i Torsångs socken i Dalarna, bekant genom Gustaf
Vasas äfventyrliga räddning från danskarne 1520 genom fru Barbro Stigsdotter,
hustru till den dåvarande ägaren, den rike adelsmannen Arendt Persson. Huset
underhålles nu såsom nationalegendom och historiskt minnesmärke. Det är ett
aflångt tvåvåningshus af tämligen ansenliga dimensioner, omkring 80 fot i längd;
den öfre delen är beklädd med takspån och försedd med små låga fönster.
Den öfre våningen springer på tre sidor ut öfver den undre och bildar därigenom
ett delvis öppet galleri eller svalgång. Uppför en liten fritrappa kommer man till
ett undre galleri, och från detta leder en utbyggd vindeltrappa till det öfre,
hvarifrån dörrar leda in till de särskilda rummen i öfvervåningen. Bottenvåningen
saknar fönster och var egentligen afsedd till förrådshus och källare, den öfre
däremot för gäster. Denna byggnadstyp har länge bibehållit sig i Sverige, och
rätt många finnas ännu i behåll. Den berömdaste är den så kallade
»Kungsstugan» i Örebro (bild 121), daterad 1617 och i det inre försedd med intressanta
rester af tak och väggmålningar. Andra snarliknande hus finnas i Sköfde, i
Kalmar, ja, till och med i Stockholms omedelbara grannskap, nämligen det s. k.
Gröna Lund å Djurgården.
En synnerligen intressant grupp af träbyggnader utgöra därjämte
klockstaplarna, som förekomma i närheten af åtskilliga smärre kyrkor på
landsbygden. Många af dessa hafva formen af ett litet fyrkantigt eller åttkantigt
torn med kupol och lanternin eller med pyramidformigt tak och äro alltså
att betrakta såsom efterbildningar af stenbyggnader. Midt i hufvudstaden,
på Johannes kyrkogård, kvarstår ännu en dylik byggnad. De förete
sannolikt en senare typ. Mer intressanta både i konstruktivt och estetiskt afseende
äro de öppna klockstaplarna. Det gällde här att åstadkomma en
konstruktion tillräckligt stark icke blott att uppbära klockorna utan äfven att uthärda
vibrationen vid ringningen; det gällde vidare att i möjligaste mån skydda
klockorna för väder och vind. I sin enklaste form utgöras dessa klockstaplar af
två lodräta höga stolpar, förenade med en tvärbjälke och stödda af sträfbjälkar,
samt öfverst försedda med ett litet sadeltak till skydd för klockorna. Detta
enkla tema varieras på mångahanda sätt. Dahlbergs Suecia erbjuder mer än
fyrtio exempel på byggnader af detta slag från 1600-talet och äldre tider.
Materialet är vanligen furu af väldiga dimensioner, ofta till en del beklädt med
takspån i olika former och bestruket med rödfärg eller tjära. De förete en
högt utvecklad, följdriktigt genomförd timmermanskonst, som endast
undantagsvis begagnar sig af järn. Ett enkelt exempel å en dylik stapel synes å bilden af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
