Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Nordenflycht - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
poetiska högmod öfver glansen i sin lycka och
tragiken i sin sorg, båda vida öfver
hvardagsmänniskornas vanliga mått, ingen hade som fru
Nordenflycht vädjat till de många, till alla
känslofulla sinnen i ett dunkelt behof att bringa andras
hjärtan att slå i takt med sitt eget.
Hedvig Charlotta Nordenflycht är den
individuella svenska lyrikens anfru — fast hennes far
egentligen hette Andersson — »herdinnan i Norden»
är den poetiska subjektivitetens första klassmedvetna
företrädare i vårt land, den första af dem, som för
allmänheten måst yppa sitt djupaste och mest
intima lif, som i dikten jollrat ut sin glädje och slitit
sönder bröstet i förtviflan. Våra många diktare af
enahanda art ända till dessa yttersta dagar, hvilka
känt samma oblyga och sublima behof och i sina
vers visat sig i släkt med slösarne, som kasta sitt
guld genom fönstret, med bekännarne, som bikta
sig för hopen, med furstarne, hvilka slå på vid
gafvel för allt folket dörrarna till sofgemak och
dödsläger, alla dessa böra med vördnad minnas
Uranie Nordenflycht och någon ljus sommarafton
göra en vallfart till den gamla klosterkyrkan vid
Sko, där hon sofver, omsusad af Mälaren, öfver
sin med den sista brustna kärleksdrömmen också
brustna lyra.
När man betraktar fru Nordenflychts porträtt,
framför allt det mest bekanta af Scheffel, känner
man onekligen en viss lust att draga på munnen.
Denna Aspasie med uppnäsa och dubbelhaka, denna
mytologiskt kostymerade poetissa med sin breda,
nakna hals och handens svaga grepp kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
