Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår främsta herdedikt och dess skald - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var främsta herdedikt och dess skald 107
i egna skapelser, fann ett aflopp i långa drömmerier
vid Pergoleses eller Jomellis smältande melodier.
Sittande i sin loge på operan, med de litet
närsynta ögonen halfsänkta och ansiktet upplyst af ett
frånvarande skimmer af sensuellt och berusadt
fantasteri, så är det man gärna tänker sig Atis och
Camillas, den susande Mälarsommarens, forna skald,
flyttad till världsstaden och ej längre diktande annat
än för sig själf med en af ljusa och vällustiga bilder
alltid lekande inbillning. Det är också betecknande
för Creutz’ hela skaplynne, att han i de stora
musikaliska fejderna afgjordt stod på den italienska
tonkonstens sida, och i det långa enviget mellan Gluck
och Piccinni liksom Marmontel hörde till den
senares anhängare. Mer än Glucks stränga och
patetiska stil skulle han alltid älska den italienska
cavatinan och dess sinnesbedårande välljud. Af
Frankrikes tonsättare stod han närmast Grétry, för
hvilken han var en synnerlig gynnare.
Till sist syntes också Creutz ofta i ateljérerna, han
samlade taflor och kopparstick, och hörde bland annat
till Vemets kundkrets. Den gamle gravören Wille
skrifver i sin dagbok efter ett besök, som den svenske
ambassadören gjort i hans verkstad vid Quai des
Augustins: »grefve Creutz synes vara en kännare».
Från denna, af alla sorters njutningar fyllda
tillvaro och detta Paris, där han åtminstone genom
sin ovanliga omtyckthet bort hafva kunnat gagna
de svenska intressena, kallades han 1783 att i
egenskap af kanslipresident leda Sveriges utländska
politik. Det var ett värf, som han knappast själf kände
sig vuxen, men det var heller icke meningen. Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
