Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår främsta herdedikt och dess skald - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vär främsta herdedikt och dess skald 125
då antiken icke förslog,lånade Sannazaro oförskräckt
från de stora italienska skalderna allt ifrån Dante.
Detta verk lär oss intet nytt om herdediktens
utveckling, när den moderna tiden upptager
densamma. Något nytt, åtminstone till ton och lynne,
finner man först i Tassos af melodisk lyrik fyllda
herdedrama »Aminta».
Aminta uppfördes 1573 vid hofvet i Ferrara.
Stycket tillhör sålunda renässansens slut. Åter äro
vi — som i den tid då herdedikten först skapades
— i en kultur, som passerat zenit och efter sekel
af underbar skaparkraft och njutningsglädje känner
aftontröttheten komma. Författaren, den siste af
de stora italienska skalderna, var med sitt angripna
nervsystem, sin skälfvande, förstämda ömtålighet,
som alltid snuddade vid det själssjuka, en typisk
dekadentgestalt. Tiden och skalden voro lika
disponerade för världsflykt till ett blånande, af skallmejor
och herdepipor klingande Arkadien. Dit förde Tasso
sig själf, sina gynnare och fiender vid hofvet i
Ferrara med sitt herdespel.
Redan inledningen är betecknande. Amor är
i egen hög person prologen och står och skryter
öfver sin makt. Han har förklädt sig till herde
för att straffa en herdinna, som egenmäktigt vågat
trotsa hans bud. Hela dramat antydes så från början
vara ägnadt älskogslek med rosor och törnen.
Herden Aminta älskar herdinnan Sylvia, men hon, Dianas
prästinna, äger sin gudinnas pansrade jungfrulighet
och lyssnar icke till hans böner. Ännu mindre hopp
än Aminta har en lysten satyr. Men mer tilltagsen
än den försagde älskaren, som bara suckar, öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
