Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår främsta herdedikt och dess skald - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
SVENSKA GESTALTER
Det finns i denna älskliga och barnsliga
berättelse näppeligen ett enda drag, som är Creutz’
uppfinning. Stort och smått, allt har här förekommit
i den äldre pastoraldikten. Själfva hufvudtanken
— två trotsiga naturbarns besegrande af Eros —
denna tanke, hvilkens innersta mening vill uttrycka
naturens protest mot individens själftillräcklighet, är
lika gammal som pastoralen själf. I annan form
finns den redan hos Theocritos. Hos de moderna
är det själfva älsklingstemat. Fylligast behandladt
finner man det i Tassos Aminta, som också starkt
påverkat Creutz. I fråga om enskildheter hafva
också ständiga intryck från de klassiska herdeverken
föresväfvat skalden. Det är alldeles riktigt, såsom
Hellen Lindgren anmärkt i en studie öfver Creutz,
att d’Urfés skildring af, hur Celadon kastar sig i
floden Lignon på grund af Astrées hårdhet, kunnat
gifva Creutz uppslaget till Atis’ motsvarande
själf-mordsförsök, men framställningen af hans räddning,
som öfverensstämmer med Tasso, talar dock för,
att Aminta äfven här varit förebilden. Ett par andra
episoder synas dock afgjordt peka på Astrée:
skildringen af Hoppets Tempel är motstycke till
d’Urfés berömda, äfven i konsten ej förgätna
målning af »den sannskyldiga kärlekens källa», i
hvilken trogna älskande kunna se sina älskades
bilder, samt slutsångens utomordentligt vackra scen
med de båda älskandes gemensamma uppvaknande
till lifvet, till hvilken jag strax skall återkomma.
Sannolikt har Creutz dock hämtat mer ur
dramatiska bearbetningar af Astrée än ur den tjocka, gamla
romanen själf. Man urskiljer nämligen i hans dikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
