- Project Runeberg -  Svenska gestalter /
144

(1919) Author: Oscar Levertin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredmans epistlar - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144

SVENSKA GESTALTER

min mening att här närmare ingå på epistiarnes
svårutredda och trots R. Steffens och Nils Erdmanns
undersökningar ännu icke fullt klarerade kronologi.
Endast så mycket må anföras, att de äldsta af de
82 dikterna stamma från midten af 1760-talet —
ingen är äldre än 1764 — och att de sista
tillhöra 1780-talets afslutning, om de icke rent af
ny-diktats för utgifvandet af 1790 års så länge
förberedda upplaga. När Bellman begynte skapa denna
cykel, var han sålunda en ungefär tjugufem års man,
om man kan gifva namnet man åt den evigt
svärmande drömmaren med det alltid lika lättrörda
hjärtat. 1 hvarje fall hade han bakom sig en liten
utvecklingshistoria, den icke alltför ovanliga historien
om den förlorade sonen, som vinet och tärnorna
och världens flärd och glädje (ty vackra kläder och
fin mat voro heller icke Stockholmsbarnet emot)
lockat från föräldrahusets tukt och gudlighet. Andra
klockor än Maria kyrkas hade börjat ringa i hans
öron, njutningens silfverkläppar, klingande ur
flick-skratten till balmusiken, remmarnes glasklockor från
krogarna och yrans bjällror. Den unge »sektern»
var ett äkta barn af det lättsinniga Stockholm. Han
vigilerade, han kurtiserade, han kvintilerade och kom
så natt efter dag mer in i den yra dansen, nöjets
S: t-Veitsdans, som gick genom Stockholms alla
löf-kransade källarsvalar. Den unge extraordinarien i
riksbanken hade icke blott själf föga af de seder
och bruk, som passade det allvarliga hus, till hvilket
han hörde, hade icke blott själf statsskuld såsom
Svea rike i hopp att framtiden skulle inlösa den,
han tyckes äfven hafva varit den arga skalken, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svengest/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free