- Project Runeberg -  Svenska gestalter /
150

(1919) Author: Oscar Levertin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredmans epistlar - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150

SVENSKA GESTALTER

Säkerligen har Bellman under sina besök på
stadens kaffehus och sina nattvandringar på dess
gator mött, om ej känt den urspårade hofurmakaren.
Hvarför skulle just denne eljest korats till hans
fantasivärlds Salomo? Det måste hafva funnits drag
af något mäktigare än vanligt i detta ansikte, något
stort i detta förödda lif, för att han skulle utnämnas
till skaldens »andra jag», den ende, som Bellman
ej ser på med skaparens öfverlägsenhet, men
hvilken långa stunder sammansmälter med honom själf.

Urmakeriet hör till de filosofiska handtverken.
Mannen, som danar tidens mätningsinstrument och
låter oss kunna räkna våra stunder i den
obegränsade evigheten, står för oss som en liten
världskonstnär i smått, där han med sina fjädrar och
kuggar formar ett litet mekaniskt, gående,
kontrollerbart hjärta. Det är Fredmans djupsinne och elände,
att detta tidmätarens oblidkeliga tick-tack aldrig
tystnar i hans öra. Som om han aldrig lämnat sin
för länge sedan stängda verkstad, hör han
beständigt uren gå, små och stora, hör minuterna falla
som runda, bristande droppar i en kopparskål, falla
rastlöst och utan uppehåll, men varda hopräknade.
Men ju tydligare denna stundernas addition mot
summan är i en själ, desto häftigare blir lifstörsten,
dess vildare begäret att vara tidens herre och ej
dess slaf. Därför är det Fredman sträcker båda
armarna efter den skönhetsfyllda världen, efter allt,
som gör tiden illusorisk, låter förgäta räkningen
och tro, att det ständigt är lika långt till
måndagen som från norr till söder. Men efter hvarje
ansats till förlossning ur bojan kommer uppvak-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svengest/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free