- Project Runeberg -  Svenska gestalter /
169

(1919) Author: Oscar Levertin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredmans epistlar - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FREDMANS EPISTLAR

169

efter en aldrig så ringa detalj, som stöter mot
tota-liteten. Hur svagt och utan själfsyn är icke
landskapet däremot i Frithiofs saga! Det finns ingen
bestämd naturuppfattning i dikten, liksom knappast
någonstädes hos Tegnér. Den från det värmländska
skogslandskapet till den skånska slätten flyttade
bokmänniskan ägde ingen fläck på jorden, där hans
tanke växte och sköt skott.

Tre enheter ansågos i gamla dagar nödvändiga
för ett verkligt sorgespel, handlingens, tidens och
rummets. Jag har sökt visa, att just de tre
enheterna funnits i Bellmans lif, och att det är de,
som gjort Fredmans epistlar till en så oförgänglig
skapelse. Genom att blott vara skald, och blott
skald efter eget lynne, och bära alla de sociala
konsekvenser, som däraf följde: fattigdom och skam,
inklusive gycklarens och kroggästens på all stolthet
blottade karaktär, har Bellman omedvetet bevarat
sin själ för det, som för honom var det enda
väsentliga, hans skaldiska mission. Genom att i sin
bildning och sin själ blott sorglöst upptaga det, som
passade honom, men stöta bort allt annat, genom
att hela lifvet se på världen med barnaårens
omedelbarhet och lekfullhet, blef han djupsinnigare än om
han försökt våldtaga sin natur, förstå idéer och
resonera om dygder och préjugéer. Genom sin
lokala hophörighet med sin fädernestad och dess
omgifningar, hängde hans dikt ständigt med rötterna
fast i den lefvande verklighetens grund, och lifvets
safve och saft stego in i det sista genom alla de
fina nerverna och rören i hans diktvärld.

Öfver allt sålunda begränsning och helhet, har-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svengest/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free