Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En aristokratisk tidningsskrivare och hans familj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
SVENSKA GESTALTER
upptagna trådens väsen. Den unga frun skulle
drabbas af ännu flera sorger. Hennes barn dogo,
oeh dock lefde hon som Martha för sina bekymmer
och af sina bekymmer, intill dess en vacker vår
hon plötsligt kände sig igen som den unga
kvinno-sländan, som ville ut på äfventyr, glömsk af allt.
Germund Adam hade med en rörande ifver
skött sin brorsdotters intressen, försyn, hjälpare och
riddare på en gång, och under hans omsorger och
årens lopp tillfrisknade också Margaretha Ulrica
fullkomligt. Den långa följd bref hon skref till
onkeln låta oss ana det stilla men rastlösa arbetet
af naturens läkekraft. Snart blir tonen lättare.
Skämtet dyker upp först skyggt, sedan frimodigare. När
ett par år gått, är det en glad, uppsluppen ung
kvinna som hemsöker farbrodern med sina
besvärligheter och anmäler sin ankomst till Ribbingebäck
i biljetter af följande art: »Se här är jag, Herre.
Och hoppas få visa mig för min bästa oncle, utanpå
gångarn med ett par egna gula och utan att
behöfva låna andras bruna.»
Så är öfverraskningen icke stor, när man af
ett bref från henne, dagtecknadt i mars 1783, ser,
att det framfarna är läst och skrinlagdt, och att
den unga änkan funderar på ett nytt giftermål. Hon
motiverar detta först med allmänna betraktelser öfver
sin ensamhet i världen, sin afskildhet från
sällskapsnöjen, sin oro att bli alldeles isolerad på gamla
dagar.
Germund Adam, ungkarl som han är, svarar
med ett långt kannstöperi om äktenskap och
utlägger orsakerna därtill: »vår världs kvinnor gifta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
