Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på den svenska tidningspressens utveckling i vårt land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annonsblad, det bildade samhällets behof af politiska och andra
nyheter från främmande land, samt framför alt dessa
annonsers och nyheters lätta spridande genom en möjligast
god postgång.
De första tidningarna voro mer än anspråkslösa. De
fyra små kvartsidorna erbjödo åt läsaren några magra, i
ett egendomligt lakoniskt språk affattade nyheter från
olika håll i utlandet. Största utrymmet upptogs af
krigsrelationer. Redaktörer voro — och det ofta på öfverhetlig
befallning — postmästarne, hvilka åt underordnade
posttjänstemän uppdrogo redaktionsbestyren. Sådana politiska
nyhetsblad cirkulerade under förra hälften af 1600-talet
öfveralt i Mellaneuropa. De tilltogo småningom 1 antal
och innehållet blef efter hand rikare. I de fria
Nederländerna, där tidningsprässen mindre tryktes af censurens
ok, nådde den sin snabbaste och kraftigaste utveckling.
Flere af de därstädes utkommande tidningarna voro skrifna
på det internationelt vordna franska språket och lästes
med begärlighet i nästan hela det bildade Europa. I
Tyskland gjorde sig tidigast de holsteinska och hamburgska
tidningarna bemärkta genom att vara ovanligt väl
underrättade om de politiska förhållandena. Dessa blefvo ock
de källor. ur hvilka de skandinaviska landens
posttidningar hämtade sitt förråd af politiska nyheter.
I Sverge hade tanken på en tidningspräss väkts
ganska tidigt. Det var ingen ringare person än den store
Gustaf Adolf, som gaf uppslaget därtill. I sin
kansliordning af år 1626 anbefalde han sekreteraren vid riksarkivet
att „af trovärdiga rykten och korrespondenternas avisor
om utländska saker extrahera det bästa och märkligaste
och det hvarje vecka trycka låta”. De små flygblad, som
i följd häraf utkommo, hade omväxlande titlar och
obestämda utgifningstider samt voro dels numrerade, dels
onumrerade; de voro således icke värkliga tidningar. Det
vardt här, liksom på andra områden konungens store
kansler Axel Oxenstjerna förbehållet att upptaga och fullfölja
Gustaf Adolfs framtidstankar. På hans initiativ utkom
Sveriges första tidning år 1645 under titel Ordinarie Post
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
