- Project Runeberg -  Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland XXVIII /
3

(1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på den svenska tidningspressens utveckling i vårt land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tijdender.[1] Året förut hade tidningsprässens födelse
inträffat i Danmark. I vårt land fick man ännu mer än ett
århundrade vänta därpå.

Då Finlands första tidning den 15 januari år 1771
såg dagen, hade man i utlandet redan hunnit ett godt
stycke väg på den publicistiska banan.[2] Så mycket
anmärkningsvärdare förefaller oss det mer än anspråkslösa
skick, hvari den periodiska literaturens förstling
framträdde. Hvarje tidning omfattade ett halfark och hade


[1] Se härom Otto Sylwan, „Sveriges periodiska literatur under
frihetstidens förra del" äfvensom Emil Key, ,Försök till svenska
tidninespressens historia".
[2] Mot slutet af det adertonde seklet, då Finland hade en och
tidtals ingen tidning eller tidskrift. var den periodiska literaturen i de stora
kulturlanden representerad på följande sätt:

I Frankrike hade länge ett strängt monopolsystem hindrat prässens
utveckling. Dock utkommo mellan år 1631, då landets första tidning
La Gazette såg dagen, och revolutionsåret 1789 omkring 350 periodiska
prässalster. År 1777 angifvas de ensamt i Paris cirkulerande tidningarna
till 28. Med revolutionen steg deras antal oerhördt. Mellan åren 1789
och 1800 säger sig E. Hatin hafva räknat icke mindre än 1,350
tidningar och tidskrifter.

Englands första tidning The Weekly Newes utkom 1622 och
därefter följde snart flere. Under det långa parlamentets tid ökades
tidninoarnas antal och betydelse i hög grad. Efter en kort tid af lägervall
under den stuartska restaurationen inträdde med den glorrika revolutionen
ett starkt uppsving hos den periodiska prässen, hvars makt altjämt
ökades. År 1792 utgåfvos i London 42 tidningar, däraf 13 morgon- och 20
aftonblad samt 9 veckotidningar. I landsorten utkommo samma år 84
tidningar.

I Tyskland framträdde tidigare än annanstädes utom det nämda
strassburgerbladet tvänne tidningar i Frankfurt am Main samt en i
Berlin, Nürnberg och Köln. Redan under trettioåriga kriget voro
tidningarna många. Dårefter inträdde en utmattning, men också då var
antalet tidningar och tidskrifter i Tyskland tämligen stort, emedan
åtminstone hufvudstädarna i de talrika små staterna ville hafva hvar sitt eget
prässorgan. De många universiteten utsände ock en mängd literära
tidskrifter. Af brist på siffror från slutet af det adertonde seklet må här
nämnas, att Tyskland år 1833 räknade 780 och 1846 ej mindre än 1,836
tidningar och tidskrifter, d.ä. på tider, då Finlands periodiska präss hade
att uppvisa resp. 8 och 13 alster.

Se närmare PE. Hatin, „Bibliographie historique et critique de la
presse périodique francaise. Paris 1866.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jul 5 00:14:29 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svenlitt/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free