Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på den svenska tidningspressens utveckling i vårt land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
„Just ingenting", Detta upprepades sedan ofta i de
skolmästaraktiga „knäppar", hvarmed Saima oupphörligt
trakterade sina kolleger och det i ett föga hyfsadt språk. Då
Borgåbladet en gång 1 en polemik förebrått Saima att
hafva misstydt dess ord, svarade Saima: „Vi se däri mindre
gemen afsikt än småsinnets och svaghetens oförmåga".
Och vidare: „Erfarenheten har lärt oss, att en sådan känsla
för hvad heder och rätt bjuda hos åtskilliga Finlands
tidningsredaktioner icke är att påräkna″. Mot sådana angrepp
togo de andra tidningarna hvarandra i försvar.
Helsingfors tidningar yttrade vid ett sådant tillfälle: „Och
sannolikt skall denna illa anfäktade Borgå tidning längre och
Jämnare bibehålla sig i allmänhetens ynnest än den
snillrika, men altför högljudda, uppbrusande och öfversittande
Saima". Den störing af det allmänna lugnet och det
klander af bestående förhållanden, hvartill Snellman med sin
tidning gjort sig skyldig, stredo altför mycket mot den
tidens regeringsprinciper för att kunna lämnas onäpsta.
Följden blef, att Saima plötsligt indrogs med utgången af
år 1846.
Af de större prässorganen var det i synnerhet
Helsingfors Tidningar, som voro utsatta för beständiga
angrepp af Saima. Och dock hade denna tidning afgjordt
förbättrats. Dess redaktör var sedan 1841 visserligen en
ung student, men han bar det sedan så väl kända namnet
Zachris Topelius. Under hans redaktörskap bibehöllo väl
Helsingfors Tidningar sin ursprungliga plan att i främsta
rummet vara ett nyhets-och annonsblad, men de inre sidorna
af bladet fyldes snart med annat än utklipp eller
intresselösa öfversättningar från böcker eller utländska tidskrifter.
De upptogos nu af melodiösa dikter, poetiska små
berättelser, och smärre artiklar, genomandade af en varm
fosterländsk fläkt. Efter hand framträdde också i tidningens
spalter Topelii längre historiska berättelser, såsom „Gamla
baron på Rautakylä", „Hertiginnan af Finland",
„Fältskärens berättelser" m. fl. Topelius tillkommer förtjänsten
att i vår tidningsliteratur hafva infört den kåserande
krönikan genom de regelbundna månadsbrefven till „löjtnant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
