- Project Runeberg -  Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland XXVIII /
35

(1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blad ur Garlsborgs grevskaps historia 1852-1859

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gods blott gåfvo omkring 1,600 dr smt, då Ekholmsund
gaf öfver 4,000 dr smt och Lehals län i Estland ej mindre
än 8,600 dr smt 1).[1]

Ny Carleby stad blef naturligtvis hufvudorten för
den nya administrationen, men icke utan åtskilliga
olägenheter för de aflägsnare belägna delarna af grefskapet,
såsom för Ilmola och Vörå socknar, hvilka därigenom fingo
en lång väg med sina skattepersedlar, från Vörå
omkring 5 mil och från Ilmola 7 mil. Också var det en ofta
återkommande klagan hos Tlmolaboarna öfver att de ej
efter gammal vana fingo nedföra sin tjära till närmaste
hamn inom Korsholms grefskap. Redan vid Freeses, den
första grefliga tjenstemannens ankomst till platsen, hade
de yrkat därpå, men denne ansåg det betänkligt „för
tullen och seglationen": grefve Tott afslog också deras
ansökan hvilken dock upprepade gånger förnyades, och
hauptmannen Werne förklarade, att det skulle vara dem
högeligen besvärligt, om de därtill skulle tvingas; men först år
1660 blef ändtligen detta deras yrkande formligen medgifvet.

De grefven tillhöriga Vörå-bönderna hade ännu
svårare att finna sig i de nya förhållandena. Till Vörå
sockens klagopunkter vid 1655 års riksdag hörde ock, att
hauptmannen i Ny Carleby tvingade bönderna att dit föra


[1] Grefvens beställningar inbragte honom samtidigt 2,700 dr smt,
och hans samtliga inkomster anslogos, nogare räknadt, till 23.300 dr smt.
Men dessa inkomster voro långt ifrån att kunna betäcka utgifterna, som
vanligen uppgingo till vida högre belopp, såsom 36,000, 40.000, ja ända
till 50,000 dr smt pr år. Skilnaden måste då anskaffas genom
uppnegoeiation, och finna vi således, att år 1666 egendom var pantsatt till ett
värde af 15,300 rdr specie och 104,000 dr koppmt, löpande delvis med 6
och delvis med 8 % ränta. Pantsättningarna gälde såväl gods i Finland
som i Sverige, men då all pantsättning inom grefskapen var förbjuden,
berördes grefskapet naturligtvis icke deraf. Att också grefvens
hofbållning skulle vara kostsam, kan man förstå, när man ser, hvilken talrik
personal utgjorde hans följe. Vid hans afresa till polska kriget angifves
den på följande sätt:

„Rulla på vår hofstat, som äre oss följaktige åt främmande land:
1 sekreterare, 1 hofmästare, 2 kammartjänare, 3 pager, 4 lakejer, 1 kock,
1 köksdräng, 2 lifknektar, 1 stallmästare, 4 karlar, 6 kuskar, 3
stalldräncar, summa sjelf 30:de till personer stark".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:39:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenlitt/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free