Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blad ur Garlsborgs grevskaps historia 1852-1859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upprättande innehades underlagmanstjensten af underlagmannen
i Norra Finne lagsaga Olof Simonsson, hvilken dock snart
lemnade sin befattning, då han kallades till
hofrättsassessor. Jacob Hansson Nicarlus, som af grefven erhållit
häradshöfdingsfullmakt, anhöll i sept. 1653 om den lediga
underlagmansbefattningen, till hvilken befattning han
redan af hofrätten vore „provisionaliter" förordnad. Denna
hans ansökan beviljades ock af grefven. I april åter
följande år beder han, på samma gång han tackar för sin
utnämning till underlagman, att fortfarande få innehafva
sin häradshöfdingstjenst, oaktadt „begge tjenster en
person att förestå kan någrom synas sträfviga vara, de dock
begge af en rättsinnig med samvete förrättas kan".
Hauptmannen förordade denna hans ansökan, emedan „han är
en beskedlig man och sig uti sitt embete alltid väl
förhållit hafver, dertill med både född och boende i
grefskapet". Grefven samtyckte äfven till denna ansökan.
Men redan 1655 blef Jacob Hansson af Åbo hofrätt
kallad till lagman i Norra Finne lagsaga, då Gustaf
Gabrielsson Rothovius, lagläsare i Hollola härad, men bosatt i
Österbotten, hos grefven anmälde sig till att erhålla Jacob
Hanssons lagläsaretjenst, „alldenstund den kongl. rätt
Jacob Hansson tillskritvit, det begge tjenster af en man icke
kunna rimligen beträdas eller att en man till samma
tvenne embeters besvär capabel finnas kunde, hvarföre
ock Jacob Hansson gjort sig tankar lagläsaretjensten
resignera", På hofrättens rekommendation fick äfven
Rothovius af grefven fullmakt på denna tjenst d. 23 juni 1655.
Hauptmannen, som hade den verkställande
myndigheten i sin hand, att „hålla justitien vid makt”, ålåg det
därföre att bivista såväl rättegångsförhandlingarna vid
rådstugan i staden som tingen på landet och därvid såväl
bevaka kronans intresse som skydda de grefliga
privilegierna; honom ålåg det också „att exequera från
hofrätten ankommande domar". Han kunde utan vidare inmana
personer i häkte, hvilket också emellanåt förekom med
genstörtiga bönder, men dessa kunde också anföra
klagomål hos hofrätten öfver olaga häktning, såsom skedde, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
