- Project Runeberg -  Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland XXVIII /
44

(1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blad ur Garlsborgs grevskaps historia 1852-1859

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omständligare meddelas. En qvinsperson från Öfverjäpu by
1 Ny Carleby socken hade för barnamord af hofrätten i
Åbo blifvit dömd att med yxa rättas och brännas, om
hvilken doms utförande hauptmannen i december 1657
fick order från hofrätten. Härom skrifver han till
kamreraren, att han menade onödigt vara att öfverskicka denna
resolution, utan skyndade till execution, hvilket dock
„vånligare" torde tillgå, „alldenstund detta
landshöfdingsdöme är oförsedt med skarprättare". Hauptmannen måste
därföre från Åbo reqvirera en sådan, men fruktade att han
icke utan convoy skulle komma. Först öfver en månad
därefter kunde också executionen utföras, då funktionären
verkligen fordrade convoy och gevaldigern därföre måste
resa ned till Åbo för att afhemta honom. Om den dömda
qvinnans beredelse och sinnesskick talas icke med ett ord
i hauptmannens skrifvelse, men väl om omkostnaderna.
„Om executionen så gick den med största omkostnad och
besvär hän d. 23 hujus" [januari], skrifver hauptmannen.
Hela omkostnaden på skarprättaren hinte ingalunda under
136 dr koppmt". För beloppet hade hauptmannen gjort
invisning till uppbördsmannen på sakören till vidare
förfrågan och begärde veta, om grefven ville bestå dem af
samma ränta eller „om det må vara försvarligt att lägga
allt på socknen, efter som hon på egen bekostnad hafver
uppehållit fången med kost och vakt″.

Att behöfva underhålla fångar, särskildt sådana, som
redan voro lagligen dömda, var ock en pålaga, hvaröfver
Ilmola- och Lappoboarna bland andra klagomål några år
senare besvärade sig hos grefven. Denne resolverade att,
när fången blifvit dömd, skulle denna skyldighet för
socknen upphöra.

Ännu ett mål rörande lifssak förekom under Wernes
tid; någon upplysning om sakens slutliga utgång får man
ej af handlingarna, men kan det dock vara af intresse att
höra, hvad hauptmannen derom i en sin skrifvelse till
kamreraren af d. 15 november 1658 förmäler:

„Gifver tjenstligen tillkänna, det i dag förehades på
rådstugan tvenne tjufvar, hvilka hade i lögerdags om natten uppbrutit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jul 5 00:14:29 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svenlitt/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free