Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Några blad ur Garlsborgs grevskaps historia 1852-1859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid Ny Carleby trivialskola Nils Ringius, „voterade N.
Ringius’ 1),[1] hvilken äfven sökte platsen och om hvilken
hauptmannen säger, att „staden såväl som socknen icke
hafver något emotsäga, utan fastmera förhoppas honom
framdeles i församlingen mycket godt uppbyggandes".
Ett parti inom församlingen verkade emellertid för herr
Knut, och en Joseph Jönsson reste omkring, heter det,
med socknens signet (således. för att värfva röster) „icke
publice", skrifver hauptmannen till grefven, „och med
hvars mans vetskap, utan allenast sälla sig några tillhopa,
sedan löpa till prestgården, där att conspirera. Om sådana,
som intet mer akta Eders Grefl. Exc:s goda gjorda
disposition, icke blifva något litet näpsta, så är befruktandes
de kunna något annat skadligare föra på banan”. Herr
Knut bedref också sin sak så, att han fick ett stort
anhang, „förvirrade så consistorium som alla andra”. „Af
consistorio och proposito hafver han stort medhåll, och
förundrar mig storligen", skrifver hauptmannen vidare,
„huru det månde komma, att consistorium tillvällat sig
sådan myndighet i denna disposition; de gå Hans Grefl.
Exc. alldeles förbi, så att de icke ens nämna Hans Grefl.
Exc. i sina skrifter. Jag är likväl i den goda
förhoppning, att han hafver här uti sitt grefskap kongl. rätt, makt
och myndighet". Församlingen röstade enligt grefvens
votum på Ringius, men detta förtröt storligen den
valförrättande prosten, så att han „brast ut och bannade
församlingen, sedan hvar sitt votum och mening utsagt hade,
för det de begära en utlänning [Ringius var nemligen
bördig från Småland] och ej landets barn" 2).[2] Prestenkan
[1] Ehuru grefven icke hade utnämningsrätt till presterliga
lägenheter inom grefskapet, vägde dock naturligtvis hans förord tungt i
vågskålen.
[2]
Huru det eljes tillgick vid prestval, får man en åskådlig
föreställning om af följande handling:
„Anno 1655 d. 12 febr., när rådstugu hölls i Carleborg, närvarande
borgmästare och råd, som då för rätta sutto, församlades borgerskapet
och socknebönderna på be:te rådhus att samsätta sig om en kaplan i
församlingen uti väl:de herr Knut Carlmanns ställe, hvilken nu till regementspastoratet vocerad är och alldeles valedicerat hafver, alltså emedan
fordom scholae collega Dn. Andreas Neostadius samma lägenhet här i
församlingen begärt succedera, hvarföre ärendet då företogs och
befrågades både borgare och bönder. om Dn. Andreas dem behagade? Då
svarade alla i gemen. undantagandes mäkta få, att de ingalunda med honom
kunna vara belåtna eller honom för hans oskicklighets skull emottaga
vilja Då befrågades dem för hvad orsak de honom så alldeles recusera;
då framsteg en gammal man af tolften. Hans Mattsson Drake benämd,
och några andra af bönderna, sägande att när be:te herr Anders på
socknen resa plägar, då ställer han sig mycket obeskedlig, och bådo Gud
bevara sig ifrån en sådan prestman, att deras barn skola ropa ve öfver
dem, så framt de honom dertill anammade. Befrågades än åtskilliga resor
be:te närvarande allmoge, de alla då som tillförene honom alldeles
vedersakade. Ehuruväl Dn. pastor, väl:de Dn. Nicol. Ringius, för honom
intercederade, kunde allt sådant intet rum hos be:te allmoge finna. På
sistone voro borgmästare och rådet med en stor del af allmogen, borgare
och bönder begärde Dn. Jacobum Henrici, som de bäst känna och
förnummit hans prof och eljes hafver förmått sig öfversten välb. herrens h. Nils
Bååts recommendation till hans ärev. Biskopen att succedera Dn.
Canutum Carlmannum, efter han ej till regementspastoratet, som han först
var vocerad till, antogs. Tillfrågades kyrkoherden väl:de Dn. Nicol.
Rinoius, hvad han härom mente, hvilken sade sig därmed vara benöjd, som
borgmästare och råd samt mesta delen af gemene man samtyckt hafva,
emedan de herr Anders Neostadium alldeles recuserade.
Till visso under stadsens sionete.
Kort Bochmoller".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:39:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svenlitt/0103.html
