- Project Runeberg -  Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland XXVIII /
57

(1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blad ur Garlsborgs grevskaps historia 1852-1859

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till godo upptaga, utan ställer sig här med en hop uti onödiga
trätor (Gudi lof, jag härtill undsluppit), inbillandes sig mycket och
låter intet afråda sig; jag kan nogsamt hans förehafvande intet
beskrifva, men där så vore, att borgmästaren eller Carl Nilsson
vore ännu qvar och herr kamreraren täcktes förhöra hos dem,
skulle de muntligen mycket veta berätta, huru underlig han sig
anställer, in summa till detta embete alldeles otjenlig, ehuruväl
han är en temmelig studerad person".

Hauptmannen hade med kyrkoherden öfverlagt om
saken, och vore dennes förslag, att kamreraren skulle låta
ett bref afgå, att som antalet lärjungar 1 skolmästarens
klass vore så ringa, ville grefven ej längre bestå någon
skolmästarelön, utan kunde de öfrige colleger äfven
medhinna att undervisa dessa, och sedan han således vore
afdankad, kunde staden låtsas, såsom om den på egen hand
ville underhålla en annan flitig person. Visserligen,
menar hauptmannen, kunde han därförutan afdankas, men
detta skulle föranleda minsta besvär. Emellertid
anmodades kamreraren hålla saken „hos sig secret"; „det synes
något vara, men dock är stor ynka värdt om ungdomen”.

Den sjelfrådiga fördelningen af socknarna kunde ej
heller annat än väcka missnöje såväl hos grefven som hos
hans förtroendeman, kamreraren, såsom vi ock se honom
med anledning af hauptmannens förfrågningar rörande
skolstaten skrifva följande:

„Jag vet ännu intet, om Hans Exc. vidare vill bekymra sig
om skolan, alldenstund hvar och en gör, som honom behagar, och
alla lifsmedel ifrån de fattiga djeknar afskäras och gifvas åt dem,
som bästa råden ha och minst förtjent hafva, alltså vet jag intet
därtill svara, än som mina förra bref förmäla, till dess Hans Exc.
kommer hem i landet igen".

Kempe fick ock skrifva bref på bref till kamreraren
för att blifva godtgjord för den del af år 1655, då han
genom vikarie hade uppehållit rektoratet. Han till och
med lofvar att, då skutorna begynna gå, „därföre veta en
discretion", om kamreraren stode på hans sida och
befordrade honom till „årslönens afgöran". Han beder
kamreraren gunstigst betänka, att han icke kan lefva af dagg,
och ställer sig under dens dom, som skäligen dömer. För
att visa, hvad han som lärare uträttat, anmodade han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jul 5 00:14:29 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svenlitt/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free