Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Några blad ur Garlsborgs grevskaps historia 1852-1859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åliggande skyldigheter till kungsgårdars underhåll. Det
ansågs såsom något förtjenstfullt att af bonden kunna
utpressa allt hvad möjligt kunde vara, såsom ock framgår
af följande hauptmannens utlåtande till kamreraren d.
23 febr. 1656: „Jag arbetar på den residens-veden, som
bönderna tillförene hafva gifvit till forna
landshöfdingarne, att den ock nu till grefven måtte utgå, dock intet
än synnerligen kommit därmed fort".
*
7. Grefskapet och 1655 års reduktion; hauptmannen
åren 1656—58.
I februari 1656 fick hauptmannen genom skrifvelse
från kammar-råden meddelande om riksdagsbeslutet såväl
rörande fjerdeparten som angående återgång till kronan
af bortdonerade städers tullinkomster, och i augusti samma
år ankom från landshöfdingen i Vester- och Österbotten
Johan Graan en skrifvelse om dessa tullinkomsters snara
aflevererande.
I och för sig var den pekuniära förlusten af
stadsinkomsterna obetydlig, då grefvens andel i tull- och
accismedel icke ens steg till 200 dr smt (hvartill kom stadens
taxa, uppgående till 150 dr smt); men så mycket mera
inverkade det moraliskt försvagande på föreställningen
om den grefliga myndigheten inom staden, hvarom redan
förut är vidrördt, likasom det hade menliga följder för
skolans ekonomi, då grefven hade anslagit inkomsterna
från staden till dess underhåll och nu ej vidare ville
bidraga därtill.
Förordningen om fjerdepartens ingående till kronan
inkastade likaledes en brandfackla i grefskapets
hittillsvarande relatift fredliga och lugna förhållanden.
Kronoombudens mellankomst härvid och pockande fordringar
likasom de olika uppfattningarna om riksdagsbeslutets
innebörd, som hos kronans ombud och grefskapets tjenstemän
gjorde sig gällande, föranledde störande och obehagliga
slitningar. I april 1656 skrifver hauptmannen följande:
„Här är en ny kronans befallningsman i vinter ankommen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:39:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svenlitt/0123.html
