- Project Runeberg -  Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland XXVIII /
80

(1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blad ur Garlsborgs grevskaps historia 1852-1859

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allt godt bevist. Det vore väl önskligt, att herr kamreraren i
denna vinter sjelf täcktes komma hit både för en och annan orsaks
skull, eljes befruktar man, att här intet blifver godt. Och om han
med uppbärandet således ville gå till värket att tvinga bonden för
rest och extra ordinarie utlagor leverera tjära, oskyldeligen honom
fängsla och sedan taga af honom en hälfdaler för kistepenningar,
om sådant höga öfverheten förekomme, vet jag intet, om det kunde
vara försvarligt. Lappoboarne föregifva, att de i förledne år eller
i fjor hafva bötit sakören på fjerde hundrade daler, däraf blifva
de litet förekomna, eljes är också väl kunnigt, att de hafva låtit
bonden sitta uti handklofvar och böta 35 eller 600 daler".[1]

Af hauptmannens reflexioner med anledning af hvad
som passerat må följande här anföras:

„Herr kamreraren tro mig, om han täckes, det är för Gud.
en sanning, att Carl Nilsson skattar fast högre sin svågers,
borgmästarens gunst än att söka Hans Grefl. Exc:s gagn och bästa;
borgmästaren åter är litet bekymrad om Hans Grefl. Nådes, utan
fastmera om sin egen välfärd och fördel (anklagelserna mot
uppbördsmannen förbigås här såsom af mindre allmänt intresse).
Bönderna äro så uppstudsade emot dagsverken, timret,
vägrödjning och emot valören för fångshö, oxe och får etc., så att man
aldrig hafver hört dess like; uti detta hafver jag kyrkoherden
mycket suspect, det allt med tiden utan tvifvel lär yppa sig.
Detta skall visserligen allt vara ansedt mig till värsta, men såsom
jag intet hafver sått öfver order, förhoppas jag mig sådant intet
skada kunna, men det lär angripa Hans Grefl. Nådes intresse.
In summa, jag ser fast omöjligt vara, att Nilsson och jag nånsin
kunna draga under ett ok med hvarandra, utan vi måste endera
vika, när året blifver ute; tycker herr kamreraren godt vara och
befinner mig duglig uti Hans Exc:s tjenst, så vill jag för en billig
lön taga mig uppå uppbörden och allt och se till att jag ställer
därföre goda löftesmän, och sedan vill jag taga mig en ung karl
till hjelp, som låter sig kommendera, då jag förmodar fast bättre
skall tillgå än som nu sker uti grefskapet; täckes då herr kam-


[1] En sådan bötfällning, som här omtalas, kan visserligen hafva
egt rum utan att därom i den förefintliga brefvexlingen något
förekommer och torde ej heller hafva varit så ovanligt för försummelse att passa
upp vid de litet emellan utlysta uppbördsstämmorna o. d. Dessa
stämmor voro allmogen till icke ringa tunga, hvaröfver ock i allmogens
besvärsskrifvelser klagas. Genom det af borgmästaren begagnade uttrycket „de"
finner man dock, att den mot hauptmannen framkastade beskyllningen lika
mycket torde hafva afseende på uppbördsmannen, hvilken särskildt hade
att göra med uppbördsväsendet och därvid obesväradt synes hafva utöfvat
sin rätt att sakfälla vid förekommande försummelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jul 5 00:14:29 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svenlitt/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free