Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arwidsson som publicist i Äbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senatens ledamöter förutsätter största möjliga visdom och god
vilja, kan man tänka sig att Arwidsson icke höll honom
stor räkning för att han i stället kringskar senatens
befogenhet och fråntog den all lagstiftningsrätt. Korteligen,
Myréen, juristen och kameralisten, ville göra allmänheten
bekant med alla de förträffliga lagar, i hvars hägn
nationen kunde utveckla sig, Arwidsson åter ansåg lagar utan
medborgarsinne och lefvande fosterlandskänsla sämre än
gammalt papper; det var det aktuela han fann så
bedröfligt och det personliga han ville komma åt.
Och Arwidsson var icke den, som bar en upprörd
känsla tyst, utan att ge den luft, och när nu med
Mnemosyne ingenting kunde uträttas, skref han i största
hemlighet en uppsats för att publiceras i Sverige, en utväg,
hvilken redan tidigare begynt anlitas för yttringar af
akademiskt missnöje hos oss. „Jag trodde mig finna", berättar
han i Lefnadshändelserna, „huru härstädes rådde en gräslig
okunnighet, dolskhet och bekymmerslöshet, isynnerhet hos
våra höga och styrande. Man aktade föga om
fädernebygd och medborgare ledo, blott det kära Jag förkofrade
sig, erhöll pensioner, ordensband och titlar, samt ansåg sig
upphöjd öfver alla omdömen och visare än allt annat folk.
För att väcka landsmännen till någon sansning och skaka
vederbörande ur sin långa syndasömn, förmente jag att
någonting borde vågas, äfven med egen fara".
De första dagarne af 1820 skickade han uppsatsen
till Hammarsköld med uppdrag att fråga boktryckarn
Imnelius, om han ville trycka den på sitt förlag och
ansvar. Den hade titeln Bref ifrån Finland af en resande
Svensk, 1 och 2 och var daterad i juli 1819, emedan, säger
han, då flere svenskar voro öfverreste till Åbo;″ han ville
därmed afleda all misstanke från finnar. De två första
brefven rörde förnämligast styrelsen; ett tredje skulle
behandla universitetet och ett fjärde egnas landets inre
tillstånd. Dessa senare blefvo dock oskritna, ty andra
affärer med Imnelius hade emellertid hos Arwidsson väkt
misstro mot denne, och han skyndade sig att bedja
Hammarsköld återtaga manuskriptet. Men denne fördröjde sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
