Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arwidsson som publicist i Äbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Påbud af 1774, hertig Carls Förordning af den 11 juli och
Nådiga Varning af den 21 december 1792. „Hvad säger
du om idén att utgifva tryckfrihets förordningarna,
spörjer han Crohns i ett bref af den 17 februari 1821.
Afsigten är att förbereda ett allmännare sinne och omdöme
1 dessa mål samt att i publikens kunskap och röst finna
en motvigt mot vederbörandes godtyckliga åtgärder". I
Lefnadshändelserna tillägger han: „ty huru högt man ock
sitter, så är det dock alltid lättare att efter nyck behandla
de blinde, än de seende". Säkerligen fann nu mången
med förvåning att lagligen annan censur icke egde rum
än den domkapitlen utöfvade i afseende å våra
„christendomsstycken", och att icke något annat straff kunde
påläggas, än det som domstol ådömde efter allmän lag och
dessa författningar. „Och som nu vår ädle monark
bekräftat dessa lagar, så finna vi, slutar han aftrycket i
nummern för den 10 februari, hvilken säker och oryggelig
borgen vi hafva äfven för vår tryckfrihets okränkta
bestånd. Märkvärdig måste derföre den icke sällan röjda
klagan öfver inskränkt yttranderätt synas enhvar. Men
huru mycket mera bör man ej förvånas, då man hör
profetior om förbud och indragningar, utan laga form och
ordning? Känner man så litet vår sanningsälskande och
liberala regering, eller dess kärlek för rättvisa och lagens
okränkta helgd? Vet man då ej huru nitiskt den låter
sig vårda om allt rätt och sannt, och att äfven denne sjelf
anser sig stå under sina landsmäns, under samtidens och
efterverldens billiga omdöme?"
Kände Arvidsson då icke eller fördolde han, när han
med en så grof ironi utmanade regeringen, att enligt
särskilda förordningar af Gustaf IV Adolf den periodiska
prässen i grunden beröfvats förmånen af Gustaf III:s
tryckfrihetslag, i det att hofkanslern fått makt att indraga,
liksom han hade fått rätt att bevilja tidningsprivilegier? [1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
