Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagsvalet i Åbo 1771
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 Riksdagsmannavalet i Åbo 1771.
väl vid val af riksdagsmän som af magistratspersoner
och befrämjat ordning och redighet borgerskapet emel-
lan, skulle vinna K. M:ts bekräftelse, hvilket skedde ge-
nom ett nådigt bref och svar af den 18 mars 1752.
Bekräftelsen gälde egentligen och till fullo endast val af
magistratspersoner, ty genom en äldre förordning af den
5 juni 1739 var i 8 3 stadgadt, att ett borgerskap, som
vid riksdagsmannaval icke kunde förena sig om val ge-
nom elektorer, skulle få välja per capita och enligt öre-
talsberäkning!). Men i alla fall måste valmetoden af 1734
hafva full giltighet, tils borgerskapet beslutit sig för en
förändring.
Då magistraten nu skred till själfva valförrättningen,
upplästes bland andra akter k. förordningen af 23 augu-
sti 1731, i hvad som rörde riksdagsmannaval i de öfriga
städerna utom Stockholm, och k. förklaringen af den 5
juni 1739, medan däremot k. brefvet af 18 mars 1752 icke
omnämdes. Vidare tillspordes borgerskapet på svenska
och finska språken, ,,om de äskade en eller två fullmäk-
tige för sig till instundande riksdag". Därvid hördes vis-
serligen i början en eller annan tycka att två borde väl-
jas, men då de fleste motsatte sig, förenade man sig slut-
ligen om att välja endast en riksdagsman. Ytterligare
affordrades borgerskapets utlåtande, om och huruvida va-
1) Detta stadgande af den 5 juni 1739, som i det följande ofta
omnämdes, lyder enligt Modées värk sålunda: 8 3. Det efterlåtes väl,
likmätigt berörde förordning, magistraten och borgerskapet, om och hvar-
est de vilja och kunna, att utan elektorer och den föreskrifnel methoden
sig om riksdagsmänsvalen förena, allenast därunder intet inorepp sker i
städernes fria val: Men kan en sådan förening ej träffas, så bör valet
ske igenom elektorer, hvilkas så väl som klassernes antal efter hvarje
stads storlek och beskaffenhet lämpas, åliggandes dem, så snart de blifvit
utsedde, då straxt, och innan de skiljas åt, valet på rådhuset inför sit-
tiande magistrat förrätta: Men skulle magistraten och borgerskapet
ej häller om berörde valsätt kunna öfverenskomma, utan hällre vilja
hvar person för sig votera, må sådant stå dem fritt; dock så, att rö-
slerne gälla efter hvars och ens andel i utskylderne, öretalet, eller
hvad annan grund som till jämkning borgerskapet emellan i staden
kan vara antagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
