Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två bidrag till historien om Sveaborgs grundläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Två bidrag till historien om Sveaborgs grundläggning. 241
sparsamhet. Han sammanfattade sina iakttagelser i slutet
af den berättelse han efter återkomsten meddelade riks-
rådet 1), som på grund däraf kallade Ehrensvärd att för-
klara sig öfver anmärkningarna och affattade vissa frågor,
öfver hvilka han skulle yttra sig. Ehrensvärd infann sig
1 Stockholm och ingaf till riksrådet en utförlig försvars-
skrift dat. den 16 dec. 1752, däri han vederlade beskyl-
ningarna. En afskrift däraf, förmodligen tagen icke lång
tid senare, är det ena af de här i fråga varande bidragen.
En annan afskrift af samma aktstycke förvaras enligt
C. G. Malmströms uppgift på universitetsbiblioteket i
Upsala 2).
I manuskriptet ingå främst de af riksrådet uppsatta
frågepunkterna, hvilka, till antalet aderton, nära ansluta
sig till de anmärkningar konungen gjort i sin berättelse.
En af de hufvudsakligaste anmärkningarna gäller anlägg-
ningen af Gustafssvärd, som var ett af Ehrensvärds huf-
vudvärk. RBiksrådet antyder att den plan, som därvid
blifvit följd, varit felaktig och att man hällre bort befästa
Skanslandet, äfven kalladt Båklandet, som genom sitt höga
läge skulle erbjudit betydande fördelar. Hufvudvärket
Sveaborg på Vargön vore icke häller tadelfritt. Riksrådet
frågar, om icke värken bort anläggas mindre kostbart, om
icke besparingar kunnat vinnas genom en annan anordning
af arbetet, om icke docerade murar bort anbringas hällre
än perpendikulära, om icke det i Finland tillvärkade tegel
som användts är löst och lätt förstörbart m. m.
Ehrensvärds svar är hållet i värdig och bestämd ton.
Han tackar ödmjukt ,, för de mig till upplysning kommu-
nicerade frågor" och redogör därefter punkt för punkt för
de motiv, som bestämt honom vid arbetets ledning. Ut-
förligast dröjer han vid frågan, hvarför det midt emot
Gustafssvärd utåt hafvet belägna Båklandet icke blifvit
befäst. Han erkänner att det delvis höga Båklandet er-
bjuder vissa fördelar och att en fiende, som bemäktigat
1) Publ. i Handlingar rörande Skandinaviens historia del. 40.
?) Sveriges politiska historia del. IV sid. 83.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
