Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Formlära - Dubbelt konsonantljud - Stor begynnelsebokstaf - Om skiljetecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Stor begynnelsebokstaf. – Om skiljetecknen.
35 M, som aldrig skrifves dubbelt i slutet af ett ord, t. ex. dam, dom,
tvåskrifves endast, då det står imellan tvenne vokaler, t. ex.
dammen, kammar.
Und. I dom och deraf härledda ord tvåskrifves icke m, äfven
om det står imellan två vokaler, t. ex. domen, egendomar.
36 N har utan att tvåskrifvas dubbelt ljud i följande ord: an, den, din,
en, han, hon, igen, in, kan, man, men, min, mun, sin, sven, vän,
än och tvåskrifves icke heller framför a) böjningsändelser, som
begynna med -d eller -t, b) härledningsändelser med konsonantisk
början, t. ex. kän-de, kän-t, kän-d, brän-de, brän-t, brän-d, gran-t,
san-t, tun-t, noggran-het, gran-skap samt c) passiva ändelsen -s i
verb, hvilkas stam sluta med -nn, t. ex. brän-s, fan-s, fin-s, min-s,
nan-s, van-s.
Und. Åtföljes n af vokal i samma ord, måste det dubbla kon
- sonantljudet tvåskrifvas, t. ex. denna, munnen, vännen.
36a P tvåskrifves alltid vid dubbelt ljud, t. ex. läpp, knäppa, tapper,
utom framför böjningsändelser, som begynna med -t, t. ex. knap-t,
släp-t, släpt-e, täp-te.
37 R tvåskrifves vid dubbelt ljud, t. ex. torr, spärra, utom framför
konsonant i samma grundstafvelse samt böjningsändelser, som
börja med -t, t. ex. hersk-a, tor-t.
S tvåskrifves merendels vid dubbelt ljud, t. ex. kyssa, lass, visst.
T skrifves vanligen enkelt, då det efterföljes af konsonant, t. ex. puts,
spets, trotsa.
38 Stor begynnelsebokstaf
begagnas: -
i egennamn, t. ex. Gustaf, Stockholm, Gripsholm;
i ordet Gud;
vid början af nytt stycke och efter punkt samt oftast efter fråge
och utropstecken;
i början af hvarje rad i vers.
Anm. Folkslags namn och deraf bildade adjektiv samt adjektiv
af egennamn skrifvas med liten bokstaf, t. ex. svenskarna, europeerna,
svensk man, europeiskt rykte, boströmska filosoften, napoleonska väldet,
äfvensom ord sammansatta af ett egennamn och ett annat ord, så vida
betydelsen af egennamn genom sammansättningen bortfaller, t. ex.
stockholmslifvet, helenadagen.
Om skiljetecknen.
Skiljetecken äro: punkt (.), komma (,), kolon (:), semikolon (;),
frågetecken (?), utropstecken (!), bindetecken (-), parentes (()), an
föringstecken (” »), tankstreck (–) och apostrof (?).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
