- Project Runeberg -  Svensk ordbok med angifvande af ordens härledning /
12

(1870) [MARC] Author: Johan Bernhard Lundström - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Formlära - Ordens indelning - Nomen - Numerus - Genus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 Ordens in delning. – Nom en.
Nomen kallas ett ord, som säger h vad eller huru dant ett
ting är eller utmärker dess egenskap. Framför hvarje nomen kan
man sätta orden: en, ett, flera, t. ex. man, bord, stolt, trekantig.
Pronomen kallas ett ord, som nyttjas i stället för ett nomen,
t. ex. jag, du, han, denne, hvilken, min, eder.
Verb kallas ett ord, som utmärker en handling, ett lidan de
eller ett tillstånd, d. v. s. uttrycker hvad någon gör eller hvad
som sker, t. ex. lyfta, lyftas, hugga, huggas, springa, gå. Framför
hvarje verb kunna sättas orden: jag, du, han, vi, I, de, att. "
Partikel kallas ett ord, som hvarken är nomen, pronomen eller
verb, t. ex. ack, efter, och, ty, hvarför.
Orden indelas äfven i
Stamord eller sådana ord, som icke härledas från något an
nat, t. ex. vän, glad, och
Härledda ord eller sådana, som genom förändring eller
tillägg uppkomma af stamord, t. ex. vänlighet, vänskap (af vän),
gärda (af gård), hägn (af hage), hätsk (af hat), slägt (af slag); samt i
Enkla, som bestå af ett ord, t. ex. menniska, åska, och
Sammansatta, som bestå af två eller flera enkla ord, t. ex.
åskväder, menniskokärlek, björnskinnsfäll.
Nomen
är af två slag: substantiv och adjektiv.
Substantiv (sakord) kallas hvarje ord, som uttrycker namn
på en person eller ett ting. Substantiven delas i
a) konkreta, som nämna verkliga ting, hvilka kunna förnimmas
genom våra yttre sinnen, t. ex. bok, hus, träd, stad. Ett konkret
substantiv är antingen proprium (egennamn), namn på en enskild
person eller en enda sak, t. ex. Gustaf, Stockholm, Kjöbenhavn, Alsace,
Rhein, eller appellativ, det gemensamma namnet på flera personer
eller ting af samma slag, t. ex. qvinna, lejon, verldsdel;
b) abstrakta, hvilka uttrycka ett sjelfständigt genom tanken
förnimbart ting, t. ex. bredd, djup, oskuld, försigtighet.
App ellativ en åter delas i
a) ####### som under benämningen af ett enda helt inne
fatta flera särskilda, sjelfständiga föremål af samma slag, t. ex. krigs
här, allmoge, hjord;
b) materiela, som utmärka en obestämd massa af ett visst ämne,
t. ex. koppar, bly, elfenben.
Adjektiv (tillägnings- eller egen skapsord) kallas hvarje
ord, som nämner en egenskap hos en person eller ett ting. Efter
hvarje adjektiv kan man lägga orden man, qvinna eller ting, t. ex.
stor, älskvärd, svart, svensk, glänsande.
Vid hvarje nom en märkas: numerus, ge nu s, artikel, kasus
och deklin a tion.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:40:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svensk70/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free