Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Formlära - Genus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu mer u s. – Genus. 13
Numerus.
Numerus (antal) är tvåfaldigt, nämligen:
Singularis (ental), som utmärker en enda person eller sak,
t. ex. gosse, bok, häst, och
Pluralis (flertal), som utmärker flera personer eller ting,
t. ex. gossar, böcker, hästar,
Anm. 1. Några substantiv hafva icke pluralis, nämligen
a) materiela substantiv, t. ex. jern, socker – då de uttrycka flera
slag af ämnet, hafva dock några plur., t. ex. vin, viner, gift, gifter –;
b) hvarje proprium, t. ex. Viktor, Europa;
c) de flesta abstrakta substantiv, t. ex. trohet, enighet, handel;
d) de flesta kollektiv, t. ex. adel, allmoge. Vid beteckning af flera
samlingar af någonting brukas dock några kollektiv i plur., t. ex.
härar, hopar;
e) feminin på -an och -sel samt abstrakta neutrer på -ande,
t. ex. längtan, blygsel, jagande.
Anm. 2. Några få substantiv förekomma endast i plur., t. ex.
anor, blånor, förfäder, föräldrar, ränker, skofvor, snubbor, sopor m. fl.
Genus.
Genus (kön) är trefaldigt: maskulint, feminint och neutralt.
Mas/culin (man kön) är hvarje substantiv, om hvilket man
kan säga han, t. ex. gosse, herskare, skog, hund, kärlek.
Feminin (qv in kön) är ett substantiv, om hvilket man kan
säga hon, t. ex. gumma, flicka, myra, trohet, sanning.
Neutrum (inte t de ra) är hvarje substantiv, om hvilket man
säger det, t. ex. barn, dike, tryckeri, område.
Anm. Kommune (gemensam t) kallas ett substantiv, som kan
nyttjas både såsom maskulin och feminin, t. ex. kusin, slägting.
Anm. Sammansatta substantiv antaga det sista ordets kön, t. ex.
sanddosa, sommarsolstånd.
Ett ords genus bestämmes dels genom betydelsen, dels genom
än del se n.
Maskulin äro
efter betydelsen:
a) mäns namn och titlar, t. ex. Vilhelm, Karl, konung, gesäll, bonde.
Und. Titlar på -råd äro neutrer, t. ex. kammarråd, kommerseråd.
b) namn på hanar bland djuren, t. ex. oæe, hingst, tupp, samt de för
begge könen gemensamma namn, som icke ändas på -a, t. ex.
abborre, bäfver, fjäril, fågel, hare, hval, laæ, orm, orre, ven;
Und. Femin in äro: and, gås, lus, gnet, mus, ormslå, sill. Neu
tre r äro: bi, djur, får, fä, föl, höns, kid, kreatur, kryp,
kräk, lam, lejon, lo, nöt, svin, ök samt de för begge könen
gemensamma orden: barn, foster, helgon, hjon, vitne.
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
