Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Formlära - Genus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Ge nu s.
c) sjöars, skogars, årstiders, månaders och dagars samt de flesta ut
ländska träds namn, t. ex. Hjelmaren, Tiveden, sommar, februari,
måndag, ceder, cypress;
40 efter ändelsen: substantiv med slutstafvelse på
41 -dom, t. ex. mandom, ungdom, kånnedom, träldom;
42 -lek, t. ex. kärlek, kortlek, smälek, storlek, väderlek;
43 -ad och -nad, t. ex. rad, fägnad, marknad, skilnad;
Und. Härad är neutrum.
44 -skap, t. ex. boskap, dårskap, gemenskap, kunskap, räkenskap, vetenskap;
Und. Neu trer äro: adelskap, burskap, brödraskap, granskap, gref
skap, herskap, landskap, manskap, presterskap, redskap, säll
skap, värdskap, äktenskap samt alla, i hvilka -er- utgått
från ändelsen -are, t. ex. ridderskap (af riddare), borgerskap
(af borgare). -
45 -ing och -ling, när dessa uttrycka ett konkret föremål, t. ex. ge
ting, fjerding, ketting, penning, viking, främling, vekling, yngling,
så vida de icke genom betydelsen äro feminin, såsom: drottning,
käring. Afven välling är feminin;
Und. Neutrer äro: ting, beting, lifgeding m. fl.
4 6 -när, t. ex. borgenär, konstnär, tullnär;
47 -er, t. ex. fnasker, lufver, slusker, fiber, finger, heder, åker, ånger;
Und. Femin in äro: eker, fjäder, fläder, åder.
48 -e, pl. -ar, t. ex. ande, drake, herre, timme, tanke, ände (jfr neutrer);
49 -are, t. ex. bägare, jägare, hammare, herskare, mästare, tjenare;
Und. Neutr er äro: altare, ankare.
50 -ande, utgörande substantiverade pres. part., hvilka, när de hänföras
till personer, alltid äro maskulin, t. ex. handlande, ordförande,
studerande, sökande;
50 a-el (icke -Sel), t. ex. bibel, gafvel, himmel (jfr neutrer);
Und. Axel (skuldra) är feminin.
50 b -ett och -ism i ord lånade från främmande språk, t. ex. florett,
lornjett, barbarism, fanatism; några äro dock neutrer, t. ex. ka
binett, skelett.
Fenwirvin äro
51 efter betydelsen:
a) qvinnors namn och titlar, t. ex. Selma, brud, hustru, fru, fröken;
Und. Neutrer äro: fruntimmer, qvinfolk.
b) namn på honor bland djuren, t. ex. hind, tik, get, samt de för
begge könen gemensamma namn, som ändas på -a, t. ex. dufva,
fluga, groda, myra, råtta, svala;
Und. Sto är neutrum. -
c) inländska elfvars och åars namn, t. ex. Dalelfven, Fyrisån, Ljusnan;
d) inhemska träds namn, t. ex. björk, ek, lind, tall;
Und. Apel och pil äro maskulin och vide neutrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
