Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Formlära - Genus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ge nu s. 15
efter ändelsen: substantiv som slutas på
-het, t. ex. billighet, olägenhet, stolthet, vishet;
-ing (icke -ling, så framt ej l är öfvergånget ur det ord, hvarifrån det
på, -ling härstammar, t. ex. segl-ing, förvandl-ing, bemedl-ing) och
-ning i abstrakta ord, t. ex. fägring, näring, vandring, aning,
mening. Abstrakta ord, begagnade i konkret betydelse, förblifva
feminin, t. ex. rustning, klädning. Feminin äro ock linning, vå
ning, boning;
-an, t. ex. början, predikan, verkan, åstundan;
Und. Nordan, sunnan, vestan, östan äro m a skulin (jfr neutrer);
-sel, t. ex. blygsel, hörsel, vigsel, yrsel;
Anm. Några äro dock neutrer, t. ex. betsel, fängsel, stäng
sel. – Kapsel, mejsel, pensel, rensel, spisel äro m askulin.
-else i abstrakta ord, t. ex. födelse, kallelse, rättelse;
Anm. Några konkreta ord äro m a skulin, t. ex. hackelse,
stärkelse, och några neutrer, t. ex. fängelse, täckelse.
-d och -t som härledningsändelse i abstrakta ord, t. ex. bredd (af
bred), köld (af kall), drägt, grift, skrift;
-st under samma vilkor som -d och -t, t. ex. gunst, konst, tjenst,
räfst, vinst, ångest; •
Und. Maskulin äro blåst, gäst, jäst, tingest, törst.
-a med plur. på -or, t. ex. gata, kyrka, vätska;
-i, -ion, -ur och -ik i ord af grekisk, latinsk eller romanisk här
komst, t. ex. filosoft, komedi, poesi, religion, natur, litteratur,
musik;
Und. Några äro dock neutrer, t. ex. barbari, kompani, parti.
-and och -ång, med vokalförändring i plur., t. ex. and (änder), rand
(ränder), tång (tänger), stång (stänger).
Und. Brand är m a skulin och land neutrum.
Neutr”en” äro
efter betydelsen:
a) verldsdelars, länders, landskaps, städers, slotts och gårdars namn,
t. ex. Europa, Italien, Upland, Göteborg, Haga, Ostanå;
b) bokstäfver, verb och partiklar, när de stå såsom substantiv, t. ex.
ett a, ett svårt göra, ett gif akt;
c) mågra för båda könen gemensamma person- och djurnamn, der kö
net ej utmärkes, t. ex. barn, bi, foster, får, fä, föl, höns, kid,
kryp, lam, nöt, svin, yngel;
Und. Maskulin äro: gris, kalf, killing, kyckling, valp m. fl.
efter ändelsen: substantiv som slutas på
-skap, t. ex. manskap, granskap (jfr m a skulin);
•e, hvilka icke äro maskulin, t. ex. anlete, ansigte, genmäle, samt ut
ländska orden: garde, regemente, reglemente m. fl.;
52
54
56
57
58
59
60
62
63
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
