Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Formlära - Genus - Artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
66
67
68
69
70
16 Ge nu s. – Artikel.
•ande och -ende, som ursprungligen äro pres. part., såsom substantiv
i abstrakt mening, t. ex. anförande, jagande, leende;
•eri, t. ex. bageri, frieri, fylleri, rytteri, samt lappri och narri;
•a, orden: öga, öra, hjerta, dricka samt utländska orden: drama,
schema, tema m. fl.;
•an, t. ex. besman, hemman, lakan, nedan, nystan, pasman, skarlakan,
sparlakan (jfr femin in); -
-0n (icke -ion), t. ex. fikon, helgon, hjortron, lejon, lexikon, odon, plom
mon, syskon, m. fl. ;
Und. Orden morgon och afton äro m askulin.
-um i latinska och grekiska ord, t. ex. faktum, verbum, votum, gym
nasium, kollegium, studium;
70a-el, hvilka icke äro maskulin, t. ex. dunkel, hagel, hvimmel m. fl.
71
72
73
7 4
Artikeln,
hvilken angifver om föremålet är obestämdt eller bestämdt, är tvåfal
dig: obestämd och bestäm d.
Obestämd artikel, hvartill man begagnar det tonlösa en
framför maskulin och feminin och ett framför neutrer, nyttjas då man
vill beteckna en sak i allmänhet eller ett förut ej omtaladt ting, t. ex.
en gård, en dufva, ett bräde, ett bord.
Bestämd artikel är en till nomen och particip, då dessa
nyttjas som substantiv, lagd ändelse -en eller -n till maskulin och feminin
och -et eller -t till neutrum sing., t. ex. gård-en, dufva-n, bräde-t,
bord-et, svarande-n, sjungande-t. I pluralis tilläggas ändelserna -na
eller -ne till maskulin, -na till feminin samt -a, -en eller -n till neu
trer, t. ex. gårdar-na, dufvor-na, bräden-a, bord-en, anföranden-a. För
de olika ändelsernas tilläggande till substantiv anföras följande regler:
a) maskulin och feminin på vokal samt på -el och -er få i sing. til
lägget -n och neutrer på vokal utan tonvigt -t, t. ex. gosse-n, flic
ka-n, spegel-n, tiger-n, dike-t. Enstafviga neutrer på vokal få i sing.
ändelsen -et, t. ex. bo-et, bi-et, strå-et, spö-et.
b) maskulin och feminin på -en och neutrer på -el, -en och -er utan
tonvigt bortkasta stammens e och bibehålla slutartikelns e, t. ex.
bottn-en, trassl-et, vattn-et, fostr-et.
Und. Följande främmande neutrer bibehålla stammens e: bäckenet,
papperet.
c) i pluralis få maskulin ändelsen na (eller -ne, synnerligen då ordet
betecknar manlig person, t. ex. gossarne), alla feminin samt neutrer
på vokal ändelsen -na och neutrer på konsonant ändelsen -en, t. ex.
tuppar-na, dufvorna, äpple-na, berg-en.
maskulin på -are bortkasta stammens e, då bestämda artikeln tilläg
ges, t. ex. läsarne, bagarne, icke läsrarne, bagrarne.
d)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
