Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Formlära - Adjektivens deklination - Adjektivens komparation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 Adjektiv ens deklination och kom paration.
Första deklinationen ändas i plur. på -a (i maskulin äfven på
-e), t. ex. goda (gode), gröna (gröne).
Andra deklinationen har plur. lika med sing., t. ex. bedjande,
äkta. – Till
FÖrsta deklinationen
höra de flesta adjektiv äfvensom passiva particip, t. ex. god, lomhörd,
fruktad, böjd, läst, fallen.
När adjektivet står framför ett substantiv, är det lika i alla ka
sus, t. ex. svart häst, svart hästs, svarta hästar, svarta hästars. Då
ett adjektiv nyttjas i st. f. ett substantiv eller sättes såsom biord efter
en persons namn får det i genitivändelsen -s, t. ex. en lärds, den
redliges, Erik den heliges.
Till denna deklination hörande adjektiv och particip, hvilka alla
i singularis hafva en gemensam form för maskulin och feminin, bilda
neutret genom tillägg af -t, t. ex. glad, gladt, söt, sött, älskad, älskadt.
De, som ändas på -t efter konsonant, antaga icke nytt t i neutret,
t. ex. svart, läst; de som sluta med tonlöst -en bortkasta i neutrum
n framför t, t. ex. trogen, troget, fallen, fallet, och adjektiv på vokal
få i neutrum -tt, t. ex. fri, fritt, kry, krytt.
Anm. Några adjektiv sakna neutrum, t. ex. lat, rädd, vred.
Andra deklinationen.
Hit höra adjektiv med kort ändelse på -a, -e och -s samt particip
på -nde, t. ex. grannlaga, öde, främmande, inhyses, bedjande, troende.
Adjektivens komparation.
De flesta adjektiv, som beteckna en egenskap, kunna kom pare
ras, d. v. s. genom särskilda böjningsändelser utmärka en stegring
af en egenskap, som tillägges ett ting, antingen i allmänhet (posi
tivt) eller i högre grad hos ett ting än hos ett annat (komparativt)
eller i högsta grad (superlativt). Adjektivet har således tre grader:
positiv, kom parativ och super lativ.
Positiven utmärker en egenskap hos ett ting utan jemförelse
med något annat, t. ex. hvit, stark, klar.
Komparativen utmärker, att egenskapen vid jemförelse fin
nes i högre grad hos ett ting än hos ett annat, och bildas genom
att till positiven lägga ändelsen -are, t. ex. hvit-are, stark-are, klar
are. Komparativen böjes efter andra deklinationen.
Superlativen utmärker, att egenskapen vid jemförelse finnes
i högsta grad hos ett ting, och bildas genom att till positiven lägga
ändelsen -ast, t. ex. hvit-ast, stark-ast, klar-ast. Superlativen böjes
efter första deklinationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
