- Project Runeberg -  Svensk ordbok med angifvande af ordens härledning /
23

(1870) [MARC] Author: Johan Bernhard Lundström - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Formlära - Pronomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pro no m en. 23
Singularis. Pluralis.
Maskul. o. Femin. Neutr. M. F. och Neutr.
Min Mitt Mina
Din Ditt Dina
Sin Sitt Sina
Vår Vårt Våra
Eder (Er) Edert Edra
Anm. Det possessiva pronomen sin, sitt, pl. sina kan naturligtvis
ej förekomma i nominat., så vida det ej står såsom biord till en pre
dikatsnominativ, t. ex. han är sin egen herre.
Demonstrativt
pronomen utmärker den person eller sak, i hvars ställe det nyttjas. 83
Dit höra: den, det, denne, detta, densamme, detsamma. De äro adjek
tiva pronomen och böjas sålunda:
Singularis.
Maskul. och Femin. Neutr. Maskul. o. Femin. Neutr.
Nom. Denna Detta Den Det
Gen. Dennas Dettas Dess (Dens) Dess
Öfriga kasus lika med nom.
Pluralis.
M. F. o. N. M. F. o. N.
Nom. Dessa De
Gen. Dessas Deras
Dat. Dessa Dem
Ofriga kasus lika med dat.
I nysvenskan likasom i gamla tider är det demonstrativa prono
men den, det, pl. de, äfven bestämd artikel, hvilken såsom sådan
endast kan vidfogas adjektiv, particip och ordningstal, t. ex. den gode,
den älskande, den slagne, den tredje. Omedelbart förenadt med ett
substantiv, återvinner den sin demonstrativa natur, utom hvad angår
den fullständiga böjningen.
När demonstrativet den, det antingen står ensamt eller framför
ett substantiv och närmare bestämmes genom en bisats, kallas det de
term en ativt, t. ex. den, som vill.
Interrogativt
eller frågande kallas det pronomen, som nyttjas vid en fråga; inter- 84
rogativ äro: hvilken, hvad, ho, hvem, hurudan, Hvilken och hvad böjas
sålunda:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:40:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svensk70/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free