- Project Runeberg -  Svensk ordbok med angifvande af ordens härledning /
27

(1870) [MARC] Author: Johan Bernhard Lundström - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Formlära - Konjugation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Konjugation. 27
Verben indelas äfven med afseende å böjningen i SVaga (regel
bundna) och starka (oregelbundna). De svaga verben delas i
tre konjugationer, hvaraf den första i supinet ändas på -at, t. ex. kallat,
den andra på -t efter konsonant, t. ex. löst, den tredje på -tt, t. ex.
flytt. De starka, hvilka i supinet ändas på -it, indelas i två konju
gationer, hvaraf den första har enkel vokalförändring, t. ex. griper,
grep, gripit och den andra dubbel, t. ex. binder, band, bundit.
Anm. Neutrala verb böjas såsom aktiva.
Presens och imperfektum äro i indikativen enkla, i kon
junktiven dels enkla, dels sam man satta. Ofriga tempus äro alla
sammans atta och böjas med tillhjelp af andra verb, som kallas
hjelpverb, hvilka dels äro egentliga, dels oegentliga.
Egentliga hjelpverb äro: må, hafva, skola, blifva, vara,
varda.
Må sättes framför infinitiv för att bilda konjunktiv, t. ex. jag må
skrifva.
Hafva sättes framför supinet för att bilda perfekt um, plus qv am
perfektum och, tillsammans med skall, sam man satt futurum
t. ex. jag har skrifvit, jag hade skrifvit, jag skall hafva skrifvit.
Skola sättes framför infinitiv, för att bilda enkelt futurum och
konjunktivets imperfektum t. ex. jag skall skrifva, jag
skulle skrifva.
Anm. Dessa tre äro de egentliga hjelpverb, som behöfvas för
bildande af de sammansatta tempus i hufvudverben. I passivets
sammansatta tempus begagnas dock äfven följande tre:
blifva, [hvilka nyttjas framför det passiva participet, t. ex. jag blef
Vara, # jag har blifvit kallad, han var kallad, du varder
Varda |kallad.
Dessa hjelpverb böjas sålunda:
Presens.
Sing. har skall må blifver (blir) är varder
Plur. 1 hafva skola må blifva (bli) äro varda
2 hafven skolen mån blifven (blin) ären varden
3 hafva skola må blifva (bli) . äro varda
Imperfektum.
Sing. hade skulle måtte blef Var vardt
Plur. 1 hade skulle måtte blefvo VOrO vordo
2 haden skullen måtten blefven VOren vorden
3 hade skulle måtte blefvo WOrO vordo
Infinitiv.
Hafva Skola Blifva Vara Varda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:40:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svensk70/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free