Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - År 1926
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t. ex. den 1 januari g. st. motsvarar den 14 januari n. st. Skottår äro
således: 1928, 1932, 1936, 1940 o. s. v.
Den nu i alla kulturländer brukliga räkningen »från Kristi födelse»
torde härleda sig från början av det sjätte seklet, men infördes i de flesta
länder långt senare. I det gamla Rom räknade man från Roms
grundläggning. Den grekiska kyrkan (ryssar, greker, rumäner) räknade länge
efter »gamla stilen* och den s. k. byzantinska eran, som daterades Irån
»världens skapelse», år 5508 f. Kr. Den byzantinska eran avskaffades i
Ryssland av Peter den store 1700; i Grekland bibehölls den ända till
frihetskriget, hos rumäner och serber ännu längre. Även de ortodoxa
orientaliska kyrkorna i Europa ha genom beslut på kongress i
Kon-stantinopel i maj 1923 övergivit den julianska kalendern. Stilskillnaden
har upphävts genom utelämnandet av 13 dagar. Men den nya
kalendern tilllämpar en annan skottningsregel för sekularåren, varigenom
en differens på en dag ånyo inträder år 2800, om ej även den
gregorianska kalendern dessförinnan reformeras. Även påskdagens datum blir
ofta skiljaktigt från den cykliskt beräknade gregorianska påskens.
Anara kalendrar. Judarna räkna tiden från världens skapelse,
som angives till onsdagen d. 24 sept. 3760 f. Kr. Deras år, som börjar
vid nymåne efter höstdagjämningen, är ett mån-solår på 353, 354 eller
355 dagar; skottåren ha 383, 384 eller 385 dagar. Nyårsdagen inträffar
tidigast den 6 sept., senast den 5 okt. Det 5686:e året började den 19
sept. 1925 och slutar den 8 sept. 1926. Muhammedanerna räkna från
Muhammeds flykt från Mekka till Medina (år 622 e. Kr.). Deras år är ett
fritt månår om 354 dagar, indelat i månader, som omväxlande ha 29
och 30 dagar. I en cykel om 30 år tilläggas 11 skottdagar. Den
islamitiska nyårsdagen, den 1 Moharrem, vandrar baklänges genom alla
årstider; året 1344 började den 22 juli 1925, året 1345 börjar den 12 juli 1926.
Solcirkeln och söndagsbokstaven. 1 den julianska tidräkningen
komma alltid tvenne år, som äro skilda från varandra av en tidrymd
om 28 år, att börja på samma veckodag. Om man alltså indelar tiden
obegränsat i perioder på 28 år och inom varje period numrerar åren
från 1 till 28, så måste i alla år, vilka ha ett visst bestämt
ordningsnummer i en sådan period, samma datum alltid infalla på samma
veckodag. Denna 28-årsperiod kallas solcirkeln (eller söndag sändringen). Om
man nu tilldelar var och en av årets 7 första dagar var sin av alfabetets 7
första bokstäver A t. o. m. G och sedan börjar på nytt med A på den
8 januari o. s. v. hela året igenom, så kommer var och en av
veckodagarna att svara mot en viss bokstav. Den bokstav, som infaller på
söndagarna, kallar man det ifrågavarande årets söndagsbokstav. Det
är då klart, att i den julianska tidräkningen mot ett visst
ordningsnummer för ett år i solcirkeln svarar en bestämd söndagsbokstav. Man
måste emellertid iakttaga, att under skottår den 23 och den 24 februari
erhålla samma bokstav, så att skottåren få två söndagsbokstäver, en för
tiden före den 24 februari och en för resten av året. I den gregorianska
tidräkningen måste man dessutom vid användningen av solcirkeln taga
hänsyn till, att vissa sekularår icke äro skottår. Känner man
söndags-bokstaven för ett år, kan man omedelbart uträkna, på vilken veckodag
ett visst datum under detta år infaller.
Kyrkohögtider och helgdagar. Fasta eller orörliga högtids- och
helgdagar äro: juldagen den 25 dec., Stefanus’ dag den 26 dec.,
nyårsdagen den 1 jan., trettondedag jul den 6 jan. och midsommardagen den 24 juni.
Villkorligt rörliga högtidsdagar äro: Marie kyrkogång
(Kyndels-mässodagen) den 2 febr.; om denna ej är en söndag, firas dagen följande
söndag; inträffar den på fastlagssöndagen eller i veckan före denna, sker
firandet söndagen före den 2 februari. Marie bebådelsedag den 25 mars;
inträffar den i veckan före påsk, flyttas firandet till föregående lördag;
inträffar den på påskdagen eller annandag påsk, firas den tredjedag påsk ;
Den helige Mikaels dag den 29 sept.; firas denna dag, om den är en sön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
