Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Månadernas och dagarnas namn - Predikotexter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Månadernas och dagarnas namn.
Månaderna.
Januari. Lat.: Januarius. Den
romerske guden Janus härskade
över alltings början. Årets första
månad uppkallades därför efter
honom.
Februari. Lat.: Februarius.
Under denna månad firades en
12-da-gars reningsfest till minnet av den
etruskiske guden Februus (Pluto).
Mars — efter den romerske
krigsguden Mars, den manliga
naturkraftens representant.
April. Lat.: Aprilis, av aperire
— öppna, våren börjar ellerjorden
öppnar sig för växtligheten.
Maj. Lat.: Majus, av Maja, den
fruktbärande, Merkurius’ moder.
Juni. Lat.: Junius efter den
romerska gudinnan Juno. (Härled-
I ningen av dessa tre månadsnamn
är dock osäker.)
Juli. Lat.: Julius. Julius Cæsar
var född denna månad.
Augusti. Lat.: Augustus — så
benämnd av kejsar Augustus, emedan
han ansåg denna månad som en
lyckomånad. Tidigare kallades
månaden Sextilis — den sjätte månaden
i den gamla romerska kalendern.
September. September var den
sjunde månaden i den gamla
romerska kalendern (septem — 7).
Oktober. Den åttonde månaden
i nämnda kalender (octo — 8).
November. Den nionde månaden
i nämnda kalender (novem —9).
December. Den tionde månaden
i nämnda kalender (decem — 10).
Dagarna.
franska Mercredi; ty. Mittwoch
(veckans mitt).
Söndag, solens dag, ty. Sonntag,
eng. Sunday, lat. Solis dies, även
Dominica (Herrens dag), varav det
franska Dimanche.
Måndag, månens dag, ty.
Mon-tag, eng. Monday, lat. Lunæ dies,
varav det franska Lundi.
Tisdag, Ty’s dag (Tyr—Mars), ty.
Dienstag, eng. Tuesday, lat. Martis
dies (Mars’ dag), varav det franska
Mardi.
Onsdag, Odens
dag.eng.Vednes-day, lat. Mercurii dies, varav det
Torsdag, Tors dag, ty.
Donners-tag, eng. Thursday, lat. Jovis dies
(Jupiters dag), varav det franska
Jeudi.
Fredag, Frejas dag, ty. Freitag,
eng. Friday.lat. Veneris dies(Venus’
dag), varav det franska Vendredi.
Lördag, lögardag (baddag), lat.
Saturni dies, eng. Saturday, lat.
även Sabbati dies, varav det
franska Samedi, ty. Samstag.
––––Predikotexter......................-.......
1 Jan. Nyårsdagen. Det vya året. Ev. Luk. 2:21. Högm. Joh. 14:13.
Aft. Ps. 121:1—8.
3 » Sönd. e. Nyår. Dopet. Ev. Matt. 3:13—17. Högm. Joh. 1:29—
34. Aft. Kol. 2:9—15.
6 » Trett.-d. Jul. Ljusets uppgång. Ev. Matt. 2:1 — 12. Högm. Joh.
8:12. Aft. 2 Kor. 4:3-6.
10 » 1 e. Trett.-d. Jesus såsom lärjunge och lärare. Ev. Luk.
2: 42-52. Högm. Joh. 7:14-18. Aft. Ps. 84: 2-13.
17 » 2 e. Trett.-d. Jesu närvaro helgar hemmet. Ev. Joh. 2: 1—11.
Högm. Joh. 4:5-26. Aft. 2 Tim. 1:3-5.
24 » 3 e. Trett.-d. Jesu makt att skapa tro på jorden. Ev. Matt.
8:1-13. Högm. Joh. 4:27-42. Aft. Hebr. 11:1-22.
31 » Septuagesima. Allt av nåd. Ev. Matt. 20:1—16. Högm. Matt.
19: 27-30. Aft. 1 Kor. 3:7—23.
7 Febr. Sexagesima. Marie kyrkog.-dag eller Kyndelsm.-dagen. Up-
penbarelsen. Ev. Luk. 2:22—32. Högm. Joh 1:16—18.
Aft. Ps. 100:1—5.
14 » Fastlagssönd. Lidandets väg. Ev. Luk. 18:31—43. Högm. Joh.
12:20-33. Aft. Ps. 40: 8—10.
21 » 1 i Fastan. Frestelsen. Ev. Matt. 4:1—11. Högm. Matt. 16:21
—23. Aft. Jak. 1:12—15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
