Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utprickning i svenska farvatten - Sjöfartsregler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Slätprickar eller därmed lika gällande svartmålade märken :
vanlig (förankrad) slätprick (e), fast slätprick (f), bo jar (g, h)
remmare och ballongprickar (n, n’ n"), m. fl.
3. Kryssprickar eller därmed lika gällande märken, vilka äro
målade i växelvis svarta och röda bälten (k, 1, m) m. fl.
Vid navigering i utprickad farled iakttages:
Kryssprickar äro utsatta vid grund av liten utsträckning, som
kunna passeras på båda sidor.
Kvastprickar utmärka i allmänhet farleds norra eller östra
gränslinje, slätprickar dess södra eller västra gränslinje. Om denna regel
tillämpades utan undantag, skulle det emellertid vid slingrande farleder
ofta inträffa, att samma slags prickar finge tagas än om styrbord, än
om babord. För att undgå denna olägenhet tänkes varje farled i hela
sin utsträckning tilldelad en viss huvudriktning, endera från ost till
väst eller från syd till nord. Genomfares leden i denna riktning, skola
prickarna passeras så, att kvastprickarna äro på styrbords sida och
slätprickarna på babords.
Även med kännedom härom kan man lätt taga miste, särskilt
där farleder med olika huvudriktningar skäras eller hava en
gemensam del. Bästa regeln är därför: Se efter i sjökortet, på vilken sida
prickarna skola tagas!
B. Vid grund, belägna 1 öppna sjön, utanför skärgård och
utprickad farled, användas i allmänhet grövre prickar eller remmare
(stundom bojar), vilka hava olika färg och kvastbeteckning, allt efter
deras läge i förhållande till grunden, nämligen (se omstående figurer):
nord om grund: helt svarta (n, n’, n"),
ost om grund: svarta med ett brett vitt bälte (o, oo"),
syd om grund: röda med uppåtvända kvastar (s, s’, s"),
väst om grund: röda med nedåtvända kvastar (v, v*, v").
Dessa märken förses ofta med en eller flera ballonger i varierande
anordningar, varigenom de bliva bättre synliga och lättare att skilja
från varandra.
C. För sjöfarten hinderliga vrak utmärkas i allmänhet medelst
grönmålade prickar eller märken.
= Sjöfartsregler. = —
Utdrag ur K. Maj:ts förordningar av den 26 okt. 1906 och den 28 april
1916, angående åtgärder till undvikande av ombordläggning
(sammanstötning) samt angående signaler m. m. å fartyg.
(Svensk författningssamling 1906, n:r 93, 1916: n:r 115.)
Med »ångfartyg» förstås i förordningen varje fartyg, som
fram-drives medelst maskineri, således även alla slags motorbåtar.
Ljussignaler föras från solnedgången till soluppgången.
Ångfartyg på väg skall föra:
en vit topplanterna för ut,
en grön lanterna på styrbords sida,
en röd lanterna på babords sida,
en vit lanterna akter om och högre än topplanternan.
Ångartyg under 40 ton och andra fartyg under 20 ton kunna
föra en sammansatt lanterna, som visar grönt och rött sken, en
meter under vitt sken.
För bogserfartyg gälla särskilda bestämmelser.
Fartyg till ankars för en vit ankarlanterna för ut.
Segelfartyg föra de kulörta lanternorna såsom ångfartyg men behöva
ej ha lanternor med vitt ljus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
