Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmeförmågan hos olika bränsle - Hästkrafter - Tågs hastighet - Alkoholhalten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värmeförmågan hos olika bränsle.
Om björkens värmeförmåga betecknas med 100, så är bokens 104,
lönnens 103, tallens (gammalt träd) 92, ekens 86, tallens (vanl. trä) 84,
almens 84, lärkträdets 76, lindens 61, alens 59, aspens 40,
Hästkrafter.
Hästkraft är en enhet, som användes för att angiva effekten, d. v. s.
storleken av det på tidsenheten uträttade arbetet. En hästkraft
motsvarar en effekt av 75 kg lyftade en meter på en sekund.
Indikerade hästkrafter är ett uttryck, som användes för att
angiva den effekt, som av ångan utföres i ångcylindem. Effekten kan
uppmätas med en indikator.
Effektiva hästkrafter är ett uttryck, som användes för att angiva
den effekt, som kan tillgodogöras på en motors axel. Effekten kan
uppmätas med en dynamometer.
Tågs hastighet.
mätes ungefärligt genom att räkna antalet telegrafstolpar, som passeras
på 18 sek., med början från 0. Antalet stolpar angiver hastigheten i nymil
pr timme, ty avståndet mellan två på varandra följande telegrafstolpar
är 50 meter. Ett svenskt snälltåg framföres med en hastighet av 70 å
80 km. per timme, ett godståg med 30 å 50 km. per timme.
Alkoholhalten
i några vanligare viner, likörer och ölsorter.
Volym- o/ /o Volym- 0/ /o
Franska viner, vita . . 7-11 Portvin 15-24
Ungerska » tokayer . 8-18 Madeira 18-20
Rhenviner, röda .... 8-12 Sherry 18—26
Franska viner, röda . . 8—12 Marsala 19—21
österrikiska viner, röda 8-11 Punsch 23-30
Pfalziska viner, röda . . 10-12 Pepparmynt 35
Rhenviner, vita .... Champagne 10—12 Vanligt brännvin .... 40-43
10-14 Anisette 42
Moselviner 11—14 Rom 45—51
Italienska viner, vita 11—18 Genever 48—50
» » röda . 12-15 Whisky 50-60
Champagne, tysk .... 12 Munklikör 52
Malaga 13-16 Cura^ao 55
Ungerska viner, ruster Konjak 55—70
ausbr 14-17 Arrak 61
Enligt den nya förordningen angående tillverkning och
beskattning av maltdrycker, som trädde i kraft den 1 oktober 1923, indelas
maltdryckerna i två klasser.
Klass I omfattar bl. a. maltdrycker, som ej innehålla mer än 1.8
viktprocent alkohol och som äro inbryggda med en stamvört, vilkens
extrakthalt icke överstiger 6 procent.
Klass II omfattar maltdrycker, vilka ej innehålla mer än 3.2
viktprocent alkohol och äro inbryggda med en stamvört. vilkens
extrakthalt icke överstiger lO.s procent.
Smältpunktcr.
Platina . . . .... 1750 gr. C. Zink . . . 420 gr. C.
Stångjärn . . .... 1500 » :> Bly . . . 330 »
Stål .... . . 13 å 1400 » » Tenn . . . 230 » >
Koppar . . . .... 1100 » » Vax
Gjutjärn. . . . . 11 å 1200 > » Smör . . . 32 »
Guld .... .... 1075 * > Ir ... 0 » »
Silver . . . .... 950 > :> Kvicksilver . . »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
