Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordens länder och stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordens stater.
Nationernas Förbund.
(Se även Sv. Kalendern för 1921, s. 98.)
Nationernas förbund är en sammanslutning av stater, som
förpliktat sig att underkasta sig skiljedom, innan de gripa till vapen. Varje
medlem är skyldig att mot den, som bryter mot detta förbundets
grundstadgande, vidtaga vittgående åtgärder av ekonomisk och politisk art.
Vidare samarbeta de olika stater som ingå i Nationernas forbund i en
massa frågor av ekonomisk, social och humanitär natur.
Nationernas förbund stiftades genom Versaillesfreden, vilkens 26
första artiklar just utgöras av förbundets ursprungliga stadgar, och
som erhöll gällande kraft den 10 januari 1920. Engelska och franska
äro förbundets språk, dess säte staden Geneve i Schweiz. 55 stater,
varvid dock de Brittiska dominions. Irländska fristaten och Indien
räknats som särskilda stater, äro för närvarande anslutna till Nationernas
förbund. Av större stater ha Förenta staterna, Tyskland och Ryssland
ännu ej anslutit sig.
Nationernas förbunds församling sammanträder den första
måndagen i september varje år och består av 3 representanter för varje
stat, och varje stat har en röst. Nationernas förbunds råd
sammanträder i regeln fyra gånger om året. Storbritannien, Frankrike, Italien och
Japan äro permanenta och sex andra stater, Belgien, Brasilien,
Tjeckoslovakien, Spanien, Sverige och Uruguay (1925/26) valda medlemmar i
rådet. Sveriges ombud vid folkförbundsförsamlingen äro f. statsråden
A. Vennersten och E. Löfgren och utrikesministern Ö. Undén.
Suppleanter äro redaktör A. Engberg, envoyéerna A. E. M. Sjöborg och T. M.
Höjer samt fru Anna Bugge-’Wicksell.
Europa.
Albanien (Shkiperia).
Omkr. 26,100 kvkm. o. 817,000 inv.
(31 på 1 kvkm.), albaneser,
mo-hammed. (2/3), rom. o. grek. kat.
Republik.
Huvudnäringar: Åkerbruk och
boskapsskötsel.
Städer: Tirana (huv.-stad) 12,000,
Durazzo 5,000, Skutari 22,000.
Andorra.
(I Pyrenéerna på gränsen mellan
Frankrike och Spanien).
453 kvkm., 5,500 inv. (12 på 1
kvkm.), katalaner, rom.-kat.
Republik med en syndieus och ett
generalråd under protektorat av
Frankrike och biskopen av Urgel.
Huvudstad: Andorra la Vieja, 600 inv.
Huvudnäring: boskapsskötsel.
Belgien (Relgique).
b 30,414 kvkm., 7,670,000 inv. (252
på 1 kvkm.), 3.2 milj. flamländare
och tyskar, 2.8 milj. fransmän, 1 milj.
tvåspråkiga, överväg, rom.-kat.
Konungarike (konst, monarki).
Statschef: Albert I, f. 1875, reg.
1909, förm. med Elisabeth, hertig-
inna av Bayern, f. 1876. Tronföljare:
Leopold, f. 1901.
Folkrepresentation:m Senat (153
minst 40 år gamla, på 4 år valda
medlemmar) och
deputeradekammare (187 minst 25 år gamla medl.,
valda på 4 år).
Lantförsvar: Fredsstyrka 90,000
man.
Näringsliv: Landet har ett
intensivt jordbruk, ehuru
spannmåls-prod. är otillräcklig, ett betydande
bergsbruk (stenkol) och en högt
utvecklad industri av flera slag.
Handelsflotta: 561,000 br. ton
(1924).
Handel med Sverige 1924):
Utförsel 25.2 milj. kr., införsel 41.6
milj. kr.
Städer: Bryssel med förstäder
787 000 (1924), Antwerpen 409,000,
Liége 244,000, Gent 210,000.
Belgiska
Kongo:2,365,000kv.-km., 11,5 milj. inv., negrer: européer
10,000. Huvudstad: Léopoldville.
Export av kautschuk, elfenben,
palmolja, kakao. Av tyska
besittningar tilldelades belgiska Kongo i
Versaillesfreden Urundi och
Ru-anda, 54,000 kvkm. med ung. 3 milj.
inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
