Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Statistiska uppgifter av Arvid Carlson - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omfattning, 78,000 ton år 1923 och
120,000 ton år 1924 samt under
innevarande år till augusti månads
utgång 53,000 ton. Förbrukningen av
vete bland befolkningen
beräknades för år 1923 utgöra cirka 101 kg.
pr inv. samt rågkonsumtionen 110
kg. Dessa tal torde dock vara
alltför höga för den faktiska
förbrukningen per person, enär en icke
ringa mängd spannmål på grund
av skördens dåliga kvalitet i stället
använts lill kreatursföda.
Spannmålsproduktionens forna
övervägande betydelse i Sveriges
lanthushållning har under de sista
årtiondena mycket minskats genom
boskapsskötselns och
mejerihanteringens framsteg.
Husdjurens antal, i tusen, 1 juni 1916—1920.
(‘W Hfistar Oxar T|u- rar Kor Ung nöt S:a
nötkreatur Får Getter Svin [-Anta-1-] {+Anta- 1+} let kreatur Fjä- derfä
1916 701 77 45 1,770 1,022 2,914 1,198 132 1,065 6,010
1917 715 84 54 1,776 1,106 3,020 1,344 136 1,030 6,245 6.080
1918 715 61 37 1,635 851 2,584 1,409 133 634 5,475 4,810
1919 716 53 29 1,607 861 2,550 1,563 133 717 ! 5.679 5,679’
1920 728 58 44 1,739 895 2,736 1,568 113 1,011 1 6,156
Kreatursstammens storlek för
närvarande i landet är av allt att
döma betydligt högre än 1920 års
siffror utvisa, ehuruväl inga exakta
tal häröver föreligga
Intresset har under senare tider
blivit allt större för en förbättrad
kreatursstam, varjämte ett
målmedvetet arbete ägnats åt att genom
rikligare och efter rationella
grunder planlagd utfodring stegra
djurens avkastningsförmåga. Härtill
har användningen av rotfrukter och
kraftfoder mycket bidragit.
Kraft-foderförbrukningen har t. ex. enligt
beräkning stegrats från 7.7 kg. pr
nötkreatursenhet perioden 1881/85
till 55.3 kg under perioden 1911/15.
Mjölkproduktionen pr ko har också
jämlikt vissa uppskattningar i
medeltal ökats från cirka 1,200 kg. på
1870-talet till 2,300 kg. i våra dagar,
vid kontrollföreningar ända till
3,200 kg. -
Mejerihanteringen och dess tillverkningar.
[-Mjölk-le ve-ran-törer-]
{+Mjölk- le ve- ran- törer+} Invägd . or Medelpris. — - .H Pr kg., för Tillverkning, i milj. kg. av Värde i milj. kr.
Årligen rier milj. kg. Försi oskur mj.mil In- vägd mjölk För- såld mjölk .S « - S« a hs s!§ 8 « a < Mjölk Smör Ost
1914. . . 1,627 99,175 1,239 453 öre 9.i öre 12.9 31.9 7.7 5.4 112.8 68.7 12.9
1916/20 . 1,577 95,005 869 180 23.7 38.6 18.’ 6.7 3.5 192.2 81.6 26.6
1921 . . . 1,499 99,188 1,168 210 19.4 30.7 24.7 10.i 7.7 223.9 103.835,3
1922 . . . 1,504 101,470 1,229 208 14.2 21.2 27.7 9.4 6.9 173.0 89.9 24.0
1923 . . . 1,516 103,017 1,294 229 14.3 20.6 29.o 9.6 7.2 182.7 91.i28.s
Andelsm. 1921 594 68,709 810 141 19.4 31.6 20, 1.8 5.4 157.0 84.o 14.2
1922 612 71,263 870 141 14.2 21.8 22.4 2.o 4.7 123.4 72.7 9.7
1923 625| 72,647 928 156 14.i 20.7 23.. 2.o 4.9 129.4 73.911.7
1 Därav i runda tal 4.8 milj. höns, 4,300 kalkoner, 21,000 gäss och
17.000 ankor. Enligt 1919 husdjursräkning funnos dessutom inom landet
126.000 bisamhällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
