Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Armé och marin - Sveriges flagga (historik). Parad- och salutdagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
göring i en följd senast å tid, som
i sådant avseende stadgas för vpl.
av 1925 års klass, den nya lagen
skall tillämpas jämväl, såvitt avser
tjänstgöringsskyldigheten under
fredstid, därvid beträffande icke
vapenför vpl. skall gälla vad som i
den nya lagen stadgas rörande till
ersättningsreserven uttagen vpl.
Flygvapnet.
Enligt beslut av 1925 års riksdag
skola arméns flygtrupper och
marinens flygväsende sammanslås till
ett fristående flygvapen, underställt
en under Konungen direkt lydande
chef. Flygvapnets uppsättning skall
taga sin början under budgetåret
1926—1927 och organisationen skall
vara fullt genomförd under
budgetåret 1930—1931. Personalen på stat
skall utgöras av: 60 officerare, 48
underofficerare, 262 manskap, 6
intendenter och 40 civilmilitärer.
Härtill komma c:a 700 värnpliktige.
Flygvapnet uppdelas på
flygstyrelsen, 4 kårer, förlagda till
Uppsala, Västerås-Hägernäs,
Malmen-Karlsborg och Östersund, och en
till Ljungbyhed förlagd flygskola.
Chef för flygvapnet: överste
K. A. B. Amundson, 73; 25.
— — Sveriges flagga. —
Ända sedan Gustaf Vasas dagar har Sveriges flagga med säkerhet
varit blå med ett gult kors uti. Denna flagga synes huvudsakligen
hava använts som örlogsflagga och hade till en början endast två
tungor, s. k. kluven flagg, men från början av 1600-talet tre Vid denna
tid började den blågula flaggan även brukas som handelsflagg. men
tvärskuren och utan spetsar; först genom en kungl. förordning av år 1663
gjordes bestämd skillnad mellan örlogs- och handelsflagg. Under åren
1761—1813 fanns även en helblå flagga med tre spetsar, vilken dock
endast fick nyttjas af arméns flotta.
Föreningen med Norge nödvändiggjorde ändringar i flaggans
utseende; i juni 1844 tillkom i övre inre fältet unionsmärket, en symmetrisk
sammanställning av de till båda rikenas flaggor hörande färgerna. Ur
den svenska örlogs- och handelsflaggan försvann unionsmärket först
efter unionsupplösningen; genom en kungl. förordning av oktober 1905
ersattes det med ett blått fält.
Vår nuvarande flagglag är utfärdad den 22 juni 1906. Enligt denna,
som även innehåller bestämmelser, när och var örlogsflagga skall föras,
skall färgen å flaggans sidofält vara ljust mellanblå och å korset
guldgul. Korset skall dela flag^gan i fyra rätvinkliga, lika höga fält. Korsets
bredd skall vara hälften så stor som fältens höjd. Å tvärskuren flagga
skall flaggans hela längd förhålla sig till dess höjd som 16 till 10; å
fälten skall längden förhålla sig till höjden: för de inre fälten som 5 till
4 och för de yttre som 9 till 4.
... Parad- och
Paraddagar.
1 januari Nyårsdagen.
12 mars H. M. Drottningens
namnsdag.
6 juni H. M. Konungens och
H. K. H.
Kronprinsens namnsdag.
16 » H. M. Konungens fö-
delsedag.
21 » Midsommardagen.
13 juli H. K. H. Kronprinses-
sans födelsedag.
salutdagar. —-
7 augusti H. M. Drottningens
födelsedag.
25 » H. K. H. Kronprinses-
sans namnsdag.
6 november Gustaf Adolfsdagen.
11 » H. K. H. Kronprinsens
födelsedag.
25 december Juldagen.
Salutdagar.
Av ovan angivna paraddagar
äro följande tillika salutdagar: 12
mars, 6 juni, 16 juni, 13 juli, 7
augusti och 11 november.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
