Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Social krönika 1924—25 av Bertil Nyström - 4. Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvister, men dessa behandla blott de tolkningstvister rörande
kollektiv-* avtal, vilka av parterna frivilligt dragas inför nämnden, resp. de lokala
arbetsdomarna. För att vinna ekonomisk upprättelse har en
förfördelad part hos oss ingen annan utväg än att vädja till de allmänna
domstolarna och upptaga en process, som genom olika instanser kan
taga åtskilliga år i anspråk.
Med hänsyn till de svårigheter det, särskilt på grund av den inom
vårt lands arbetsgivar- och arbetarkretsar rådande opinionen, möter att
genom förbättringar i det offentliga förlikningsförfarandet främja
arbetsfreden, synes det väl värt att uppmärksamma varje förslag, som
kan synas ägnat att undanröja eller mildra motsättningen mellan
kapital och arbete. Hit bör i första rummet den industriella
demokratien, vilken som sitt mål sätter medinflytande för arbetarna och
därigenom bättre samverkan mellan dem och arbetsgivarna. I en
föregående årgång av denna kalender (1924 sid. 207) har redogjorts för det
år 1923 framlagda kommittéförslaget i detta ämne. Under den tid, som
gått, har detta förslag varit föremål för en klargörande granskning
inom ämbetsverken, tidningspressen och den allmänna diskussionen,
och måhända finnas vissa utsikter för driftsnämndernas förverkligande
på frivillighetens väg, i första hand vid statens, kommunernas och
konsumentkooperationens företag.
Begreppet »industriell demokrati» är emellertid alltjämt mycket
svävande och tydligtvis påverkat av olika önskemål, kännetecknande
för skilda ståndpunkter. Emellertid vill det synas, som om de
varierande uppfattningarna i stort sett skulle kunna sammanföras till två
typer, den ena väsentligen anknytande till det nu i allmänhet rådande
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare och den andra syftande
till en ingripande omgestaltning av berörda förhållande.
Den förra, mer moderata begreppstypen begränsar sig till att åt
arbetarna såsom kontraherande part rörande arbetsvillkoren bereda
full medbestämmanderätt och jämlikhet med arbetsgivarparten samt
därutöver att genom en ordnad representation och en regelbunden
samverkan giva dem möjlighet till ett visst medinflytande i avseende å
allehanda omständigheter av betydelse för arbetsförhållandet. Genom
det åsyftade personliga närmandet mellan arbetsgivare och arbetare
skulle också dessa senare komma i tillfälle att förvärva ökad
kännedom om företagets verksamhet och att genom rådgivning utöva ett visst
medinflytande på företagets ledning. Till industriell demokrati i denna
bemärkelse äro sålunda att räkna anordningar för arbetarnas deltagande
i avslutande av kollektivavtal och utformande av dylika avtals
till-lämpning å de särskilda arbetsplatserna, deras medverkan vid
fastställande av ordningsregler för arbetet och gestaltande av allehanda
anordningar och förhållanden av betydelse för arbetarna i deras arbete,
såsom skyddsåtgärder mot olycksfall och ohälsa samt
bekvämlighets-och välfärdsanordningar. Hit höra även anordningar för arbetarnas
rådgivande medverkan beträffande driftsförbättringar i allmänhet ocb i
fråga om arbetares entledigande. Särskilt denna sista punkt är nu en
stridsfråga mellan arbetsgivare och arbetare, ty medan de förra
bestämt hålla på arbetsgivarens rätt att fritt antaga och avskeda arbetare,
vilja de senare, liksom i fråga om arbetsvillkoren, ersätta individernas
självbestämmande med organisationernas regler. Emellertid synes det
system, som från arbetarhåll sålunda förordas, innebära att arbetarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
