Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Social krönika 1924—25 av Bertil Nyström - 6. Löneförhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tjänsteåret 1924—25 har inom det svenska jordbruket varit utmärkt
av häftiga lönestrider. Redan den 24 oktober 1924 utbröt strejk bland
Svenska lantarbetareförbundets medlemmar, vilken särskilt i
Östergötland och Skåne blev rätt omfattande och först avslutades fram på
nyåret 1925 efter långvariga förhandlingar inför en särskild kommission.
Enligt då träffade kollektivavtal utgör i de egentliga
jordbruksområdena årslönen 575 kr. för tjänare i husbondens kost och 630 kr. för
kördräng med stat, medan timlönen för dagsverkare utan naturaförmåner
sattes till 0.4S kr. Efter strejk 13 juli—7 aug. 1925 måste Upplands
lantarbetareförbund godtaga samma löner för sitt avtalsområde.
Förändringar i jordbrukets lönenivå åren 1913—1924.
Bortser man från de lantarbetargrupper, vilka åtnjuta till sitt
värde svårbedömliga naturaförmåner, och riktar uppmärksamheten på
de helt kontantavlönade daglönarna, befinnes timlönen inom industrien,
även om man inskränker sig till på landsbygden belägna företag, vara
omkring dubbelt så hög som den inom lantbruket gällande. Däremot
är på grund av den längre arbetstiden (2,400—3,000 tim. per år mot 2,000
—2,400 tim inom industrien) den årliga löneinkomsten inom förstnämnda
näringsgren ungefär en och en halv gång så hög. Anledningen till detta
förhållande, som återfinnes i nästan alla länder, t. o. m. i det
industrialiserade England, är att söka dels i jordbrukets svagare räntabilitet,
dels i det ringa antalet fackligt organiserade lantarbetare (i Sverige
ungefär 10 % av storbrukets arbetare och mycket få av det mindre
jordbrukets). Från en annan synpunkt utgör emellertid jordbrukets fria
arbetsmarknad en väldig reservoar, vilken vid behov kan upptaga
arbetare i tiotusental, en särskild styrka i en tid som den närvarande av
ständigt hotande industriell arbetslöshet, begränsade tillfällen till
ekonomiskt bärkraftig inre kolonisation och starkt beskurna
utvandrings-möjligheter genom Förenta staternas restriktiva immigrationspolitik.
Bertil Nyström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
