Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsorganisationer av O. V. Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommunallagstiftningen i syfte att möjliggöra stadsförvaltningens
omorganisation. De undersökningar och utredningar, som legat till grund
för de insatser förbundet gjort inom dessa områden, återspeglas till en
del i de från trycket utgivna studier inom och utom landet, som
återfinnas i den ovan nämnda skriftserien.
En av de betydelsefullaste frågorna, som upptagit förbundets
intresse alltsedan dess grundläggande, har varit frågan om städernas
finanser. Viktiga detaljer av denna fråga har varit lånerätten och
låne-möjligheterna, finansstatistiken, räkenskapsväsendet och rätten till
kommunal fondbildning.
Hithörande ärenden togo slutligen en sådan omfattning, att
styrelsen 1917 ingick till Kungl. Maj:t med begäran om ett anslag av 12,000
kr. för inrättande av särskild avdelning för låneförmedling,
bokförings-och finansfrågor. Regeringen framlade proposition härom till
riksdagen, vilken beviljade 4,000 kr. för år 1918 och 8,000 kr. för år 1919.
Vid 1918 års kongress framförde styrelsen vidare denna fråga.
Förslaget resulterade i att Svenska stadsförbundets finansråd inrättades.
Finansrådet är sammansatt av fem ledamöter, varav en utses av
Kungl. Maj:t och en av förbundets styrelse och de övriga av
kongressen. För rådets verksamhet har alltsedan 1919 statsanslag utgått.
Frågan om ett likformigt bokföringssystem för städerna har sedan
1908 varit föremål för förbundets verksamhet, ehuru den av olika
orsaker ej lett till ett definitivt resultat. Senast i slutet av 1924 har
denna fråga behandlats av förbundets styrelse. Vid detta tillfälle
uppdrogs till förbundets centralbyrå att i samarbete med stadskamrer "W.
Nektman i Norrköping och borgarrådet Yngve Larsson verkställa en
utredning och inkomma med förslag i denna angelägenhet.
Vid 1915 års kongress tillsattes Svenska stadsförbundets
livs-medelskommitté. Kommittén fick omfattande uppgifter i sammanhang
med omorganisationen av statens livsmedelsorgan, lagstiftningen emot
oskälig prisstegring och fråga om lindring av de mindre bemedlades
levnadsvillkor.
Befolkningsökningen i ett flertal städer och uppkomsten av
förstadssamhällen medförde, att stadsförbundets centralbyrå anlitades för
utredning av ett stort antal inkorporeringsspörsmål. Härvid framkom
behovet av en tydlig lagstiftning på området, varför styrelsen till
kongressen 1911 hemställde om bemyndigande att få ingå till Kungl.
Maj:t med en hemställan i ärendet. Kongressen biföll denna hemställan.
Resultatet blev att Kungl. Maj:t anbefallde en utredning av frågan.
Denna utredning ledde sedan till de av riksdagen 1919 beslutade
lagarna om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning och om
kommunalförbund.
Redan i början av sin verksamhet kom centralbyrån att anlitas
för uppgifter och utredningar angående olika städers löne- och
tjänstemannafrågor. Under år 1919 utvidgades centralbyrån med en särskild
avdelning för dessa ärenden.
Förhållandena på arbetsmarknaden, som helt naturligt också
kommit att beröra städernas arbeten, medförde en särskild konferens
1920, varvid antogos stadgar för Svenska städernas
förhandlings-organisation. Denna har till uppgift att företräda städerna vid
förhandlingar om arbetslöner och bevaka städernas intressen vid
arbets-konflikter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
