Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsorganisationer av O. V. Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
relse och sedan en särskild mötesbestyrelse tillsatts kom planen till
utförande i juni 1919, då en inbjudan till en landskommunernas
kongress utsändes. Den redan befintliga sammanslutningen för städerna
Svenska stadsförbundet, torde i och för sig varit en tillräcklig
anledning för, att en motsvarande organisation av landskommunerna borde
konstitueras. Dessutom hade viktiga förändringar förekommit i
kommunalförfattningarna. Den allmänna rösträtten hade beslutats vid
urtima riksdagen 1918, och kommunalfullmäktiginstitutionen hade i
allmän omfattning i sammanhang med rösträttsreformen efterträtt den
gamla primärförsamlingen, kommunalstämman.
Kongressen sammanträdde i november 1919. Till deltagande i
densamma hade anmälts 862 ombud, representerande 590
landskommuner. För kongressens anordnande hade lämnats ett statsanslag å 10,000
kr. Kongressen hölls å Auditorium i Stockholm under ordförandeskap
av förutv. statsrådet, friherre Johan Beck-Friis. Kongressen behandlade
flera då aktuella kommunala frågor. Den viktigaste var emellertid
frågan om förbundets bildande. Mötesbestyrelsen hade till kongressen
framlagt ett stadgeförslag för det tilltänkta förbundet. För granskning
av detta och beredande av övriga organisationsärenden tillsattes ett
beredningsutskott sammansatt av en representant från varje län eller
tillsammans 24 personer. Utskottet föreslog i sitt betänkande, att
förbundet borde omedelbart bildas men att dess trädande i verksamhet
skulle bliva beroende av beslut av enligt nedan refererade stadgar
utsedda förbundsfullmäktige. Kongressen antog stadgar och utsåg
för-bundsfullmäktige. De sistnämnda sammanträdde omedelbart och valde
interimsstyrelse, vilken sedermera utfärdade inbjudan om definitiv
anslutning till förbundet. Å sammanträde den 9 augusti 1920 med
förbundsfullmäktige beslöts så till sist att förbundet skulle träda i
funktion. Till förbundets start hade 492 landskommuner anslutit till
förbundet.
De stadgar, som reglera förbundets verksamhet, innehålla bl. a.,
att förbundet, vilket består av landskommuner, skall tillvarataga dessas
intressen och sprida kunskap i kommunalpolitiska ämnen. Förbundets
angelägenheter handhavas av förbundskongressen, förbundsfullmäktige
och styrelsen. Ordinarie kongress skall hållas en gång vart tredje år,
och till denna äger ansluten medlem sända ett ombud. Vid kongressen
skola val av förbundsfullmäktige företagas i den ordning, att ombuden
inom varje landstingsområde utse en förbundsfullmäktig. Kongressen
har vidare att besluta om stadgeändringar, varjämte vid kongressen
skall förekomma föredrag och överläggningar i kommunala frågor.
Förbundsfullmäktige sammanträda årligen till ordinarie möte för val av
styrelse och revisorer och beslut om ansvarsfrihet angående
förvaltningen. Styrelsen, bestående av sju ledamöter, utövar ledningen av
förbundets förvaltning och är det verkställande organet för kongressen
och förbundsfullmäktige. Medlemmarna av förbundet erlägga i
förhållande till invånarantalet en årsavgift, som årligen före den 1 okt.
bestämmes av förbundsfullmäktige för det kommande kalenderåret.
Avgiften kan icke utan stadgeändring överstiga 5 kr. för varje fullt
hundratal invånare i ansluten kommun.
Förbundet har i likhet med Svenska stadsförbundet sin
verksamhet koncentrerad i en upprättad centralbyrå. Denna skall hålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
