Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- År 1929. Förklarande upplysningar till kalendariet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter Kristi födelse enligt den gregorianska kalendern är ett vanligt år
med 365 dagar. Årets ordningstal i solcirkeln är det 6:e
Söndagsbok-staven är F och gyllentalet 11. Påskterminen inträffar den 25 mars.
Året är
det 7437:e—38:e i den Bysantinska eran,
» 5929:e efter världens skapelse enligt gammalbiblisk uppfattning,
» 5689:e—90:e efter den nya judiska kalendern, det 5690:e börjande
den 5 oktober 1929 (= Tischri 1),
» 1929:e efter den julianska kalendern; året börjande den 14 januari,
» 1347:e—48:e efter muhammedanernas kalender; året 1347 började den
20 juni .1928, året 1348 börjar den 9 juni 1929 (— Moharrem 1),
» 489:e efter boktryckarkonstens uppfinnande,
» 412:e efter Luthers reformation,
» 406:e efter Gustav Vasas tronbestigning,
* 120:e efter antagandet av Sveriges regeringsform,
» 63:e efter representationsskickets genomförande,
» 24:e efter skilsmässan från Norge,
» 22:a efter Gustaf V:s tronbestigning.
*
De julianska och gregorianska kalendrarna. Då året icke
innehåller precis 365 dygn, utan dess längd överskjuter detta antal med 5
timmar 48 min. 46 sek. eller i det närmaste */« dygn. infördes av Julius
Cæsar på förslag av den alexandrinske astronomen Sosigenes år 46 f. Kr.
i den romerska tidräkningen den bestämmelsen, att vart 4:e år (s. k.
skottår) skulle innehålla 366 dagar, i det att en skottdag under dessa år
insköts efter den 23 februari. Alla övriga år skulle innehålla 365 dagar.
Denna tidräkning, som kallas den julianska tidräkningen eller den »gamla
stilen*, är numera allmänt övergiven.
Den julianska tidräkningen utmärker sig för en synnerligen stor
enkelhet. Men den förutsätter, att årets längd är precis 365V« dygn
eller 365 dygn 6 timmar, alltså 11 min. 14 sek. för mycket. Detta fel
växer naturligtvis med årens lopp; på 1500-talet hade det blivit så
stort, att vårdagjämningen, som på Caesars tid inträffade den 24 mars,
då inföll redan den 11 mars. För att råda bot på detta missförhållande
införde påven Gregorius XIII år 1582, enligt förslag av en romersk
läkare Lilio, en förbättrad tidräkning, den s. k. gregorianska
tidräkningen eller »nya stilen», som nu är den hos oss och i de flesta
civiliserade länder gällande. Då man önskade inställa vårdagjämningen på
den 21 mars — det datum som antogs motsvara det på kyrkomötet
i Nicea år 325 fattade beslutet om påskens firande — framflyttades
dateringen 10 dagar, i det att efter den 4 oktober 1582 genast
räknades den 15. Vidare bestämdes att, liksom i den gamla stilen, alla år,
vilkas årtal äro jämnt delbara med 4, skulle vara skottår, men med det
undantag att av sekularåren (d. v. s. de år, vilkas årtal slutar med två
nollor) endast de, vilkas årtal kunna jämnt delas med 400, skulle vara
skottår. Sålunda äro t. ex. åren 1600, 2000, 2400 o. s. v. skottår, men
icke 1700, 1800, 1900, 2100 o. s. v. Härigenom hade man fått en
tidräkning, som så nära tog hänsyn till solårets verkliga längd, att felet, som
i den gamla stilen växer till ett dygn redan på 128 år, i den nya stilen
först efter omkring 3.000 år uppgår till ett dygn. Den nya stilen
infördes nästan omedelbart i de katolska länderna; de protestantiska följde
exemplet först långt därefter, Sverige icke förrän år 1753. —
Skillnaden mellan den gamla och den nya stilen uppgår f. n. till 13 dagar, så att
I—28365. Svenska Kalendern ig2g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:40:31 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svenskaka/1929/0013.html
